Sida 186
XV. Konstutställningen [Forts.]
a 180
de, förordade ifrigt sektionens förslag, hvilket emellertid mötte ett bestämdt och talangfullt motstånd af hr Laugier, som erinrade om den fara som låge i den föreslagna anordningen. Tidningarne skulle lätt komma 1i frestelse att använda den äfven i sådana fall då det vore af vigt att få en individuell och sakkunnig uppfattning af faktum, och en sådan byrå skulle lätt kunna betaga det enskil- da pressorganet dess individuella skaplynne. Hr Laugier biträd- des af hr Schulthess, som erinrade om att telegrambyråerna redan uppfyllde just de funktioner, som borde tillkomma en dylik cen- tralbyrå, hvaremot hr Fauché (från Marseille) i ett energiskt an- förande förde förslagets talan. Han erinrade om att kongressen måste söka att stå äfven på den mindre och fattigare provinspres- sens sida, hvilken ju ej hade råd att i det enskilda fallet bestå sig med egna reporters. Genom en sådan anordning som den före-' slagna skulle denna press möjligen komma ur det nesliga beroen- de af den stora pressen, hvari den hittills befunnit sig. Sedan en massa talare yttrat sig för och emot förslaget, utföll den före- tagna voteringen i enlighet med sektionens förslag.
Hrr de Souza och de Beraza anmälde att den brasilianska och argentinska pressen anhölle om inträde i associationen.
De portugisiske delegerade framförde å sitt lands vägnar en inbjudning till kongressen att nästa år sammanträda i Lissabon, en inbjudning, som af kongressen enhälligt antogs.
Efter det en del praktiska upplysningar och meddelanden blifvit lemnade, framförde till sist direktör Ernst Beckman i hjert- liga ordalag den svenska pressens tack till kongressledamöterna för det de ej skytt den långa vägen hit och uppmanade dem att höja ett fyrfaldigt svenskt hurra för den fjerde internationella journalistkongressen. Med ett svenskt hurrarop var alltså kon- gressen upplöst.
Konungens fest på Drottningholm.
På aftonen samma dag afreste deltagarne i kongressen och öfrige inbjudne på fyra ångbåtar till Drottningholms slott. Den fest som här gafs af konungen blef en lysande afslutning på de många festligheter som hållits till de främmande tidningsmän- nens ära.
I vestibulen spelade Svea lifgardes musikkår en festmarsch, och Carl XII:s drabanter, orörliga och stumma som egyptiska pre- ster, med dragna, skyldrande värjor bildade i trappan hedersvakt.
Källa: Project Runeberg ·
