Tillbaka Read Runeberg

Åter i Sverige

Originalsida 215
Originalsida 215
Originalsida 214
Originalsida 215
214–215

Sida 215

XV. Konstutställningen [Forts.]

WE TION

— 215 —

sultat, att i 57 af 113 pastorat åtminstone en ny presterlig beställning är nödvändig, om själavården rätt skall kunna skötas.

Ej i hela stiftet finnes en enda församling, der antalet presterliga beställningar kan minskas. Häri ligger en skriande nöd, och den ökas genom folkmängdens snabba tillväxt. För sju år sedan var den något öfver 526,000, men nu uppgår den till 378,711 invånare, således en tillväxt af mer än 530,000 på sju år.

Hvad är härvid att göra? 1) Vi och våra församlingar må träget bedja sädens Herre, att han sänder arbetare i sin myckna säd; 2) man borde verka för utbredande af en allmän insigt om nödvändigheten af att förbättra ställningen och göra något derför; 3) man borde af allmänna medel söka bidrag för aflöning af flera presterliga krafter.

Kyrkoråden. Betydelsen af denna institution berodde af dess sammansättning och verksamhet. Blott i få församlingar klagades öfver olämpliga val till kyrkoråd. I flera församlingar deremot vore valen mycket goda.

Kyrkorådens verksamhet vore olika för olika orter; på några bedrefves den ej på vederbörligt sätt; i andra behandlade den ekonomiska frågor, men i många församlingar gingo kyrkoråden vida deröfver och utgjorde ett godt stöd för presterskapet.

Till bestyrkande häraf upplästes utdrag ur flera embetsberättelser.

På frågan huruvida och på hvad sätt andra lekmän stöda presterskapet i dess embetsverksamhet, visade svaren, att i flera församlingar presterna ega godt stöd och i viss mån biträde af lekmän i flera afseenden såsom sjukbesök och andaktsöfningar, äfven föreningar funnes som jemte presterskapet öfvade kärleksverksamhet, så äfven några arbetsgifvare.

I fråga om olika arter af kyrklig verksamhet nämndes först

de offentliga gudstjensterna. Dessa förrättades öfver allt enligt lag, och lappmarksförsamlingarna stode ej längre i någon undantagsställning. Men undantag bildade dock några församlingar, särskildt i Jemtland, der till följd af otillräckliga krafter gudstjenst ej kunde hållas hvarje söndag. Sämst lottad var Storsjö församling, der blott fyra gudstjenster årligen kunde hållas.

Passionsgudstjenster hållas, utom i några finnmarkssocknar, dels på sön-, dels på söckendagar. Andra veckopredikningar förekomma sällan, missionspredikningar ofta i somliga delar af stiftet,

Källa: Project Runeberg ·