Tillbaka Read Runeberg

Åter i Sverige

Originalsida 241
Originalsida 241
Originalsida 240
Originalsida 241
240–241

Sida 241

XVIII. Hos ett par norrländska tidningsmän

SE rn ÄR nä Rada ERS fn rn an

— 241 —

Huru han ser ut? Jo, han var klädd .i mörkblå kavaj, stod en stund barhufvad på däck. Hade håret benadt ungefär midt i

pannan, mustascherna, hår och skägg något litet, grå. Skarpa

ögon, såg intelligent ut och var något fetlagd:. Några af sällskapet gingo ombord på det ståtliga skepper, men af det som visades var imtet anmärkningsvärdt för den, som

sett andra stora skepp. Ur H. P. meddela vi en intressant beskrif-

ning af kungaskeppet.

Maha Chakrkri, konungens af Siam lastjakt.

Ut till den hvita kungsjakten med sitt örlogsmessiga utseende flögo i fredags och lördags tusendens nyfikna blickar.

I fantasien såg man dess inre utstyrdt med en makalös asia- tisk lyx, sådan som endast en man med konungens af Siam omät- liga rikedomar — ryktet förkunnar att han är omätligt rik — skul- le kunna tillåta sig. Bland dessa rikedomar är hans stora harem kanske mest omtaladt och sysselsatte på det lifligaste nyfikenhe- ten härstädes; man visste så säkert, att 40, andra uppgåfvo 60, af hans favorithustrur skulle vara med på resan.

Tack vare generalkonsul Johnsons Hilbtssbäende er- höllo vi i lördags en biljett, som kunde bereda oss tillåtel- se att få bese det inre af Maha Chakrkri under konungens ut- färd till Häggviken. Men något särskildt tillstånd var mot för- modan ej behöfligt; med största möjliga tillmötesgående tillätos alla, som ville det, att gå ombord och snart var en fullständig folk- vandring dit ut i gång med ångslupar eller båtar.

En stund före vår ankomst hade en mängd nya uniformer utdelats bland besättningen, som. var i liflig rörelse med att sträcka upp sig” i dem. På fördäck surrade det som i en bi- kupa och de små gula eller gulbruna siameserna, mellan hvilka här och der en kines starkt bröt af, gjorde sin toalett utan att egna en blick åt de många åekådarne. De voro af ett välvilligt sinnelag, det kom man snart underfund med, och snart fraternise- rade våra stads- och landtbor i all gemytlighet med främlingar- na från Ostasien. ' Visst var det litet knaggligt med språket, men man redde sig dock med tecken, till och med vid en så kinkig affär som att byta klockor. Kommersen med mynt var naturligtvis nå- got lättare. De små siameserna med mandelformade bruna ögon, hvilka blickade omkring sig med: detta vemodsfulla uttryck, som

Källa: Project Runeberg ·