Sida 290
XX. En söndag i Hernosand
— 290 —
Samtliga utgifterna för kyrkliga ändamål utgjorde 10,848,- 190 kronor år 1893. För folkskolan voro utgifterna samma år 14,351,507 kr. År. 1888 voro siffrorna resp. 9,965,054 kronor och 12,195,400 kronor, hvaraf framgår, att folkskolans budget ännu är 1 stark progression. Större blir skilnaden mellan utgifter för kyrkliga ändamål och för folkskolan, om vi blott betrakta förhållandet i städerna. Medan utgifterna af förra slaget år 1893 utgjorde 2,772,786 kronor (hus och inventarier 1,183,059, aflöning till presterskapet 713,716, kyrkobetjening 347,543, öfriga 528,468 kronor), voro utgifterna för folkskolan 4,630,078 kronor (hus och inventarier 958,506 kronor, aflöningar 2,770,108 kronor, öfriga 901,464 kronor).
När det är fråga om utgifterna för kyrkliga ändamål, bör man erinra sig, att icke alla dessa medel uttaxeras. Ett mycket stort antal kyrkor ega ansenlinga kyrkokassor, och i Lunds och Göteborgs stift, i synnerhet det förra, ega kyrkorna ofta hemman, hvilkas afkastning är tillräcklig och stundom mer än tillräcklig för kyrkans underhåll. Till huru stort belopp kyrkokassorna i Sverige för närvarande uppgå, är jag ej i tillfälle att uppgifva, men siffran torde knappast understiga 10 millioner kronor, ehuru mycket stort antal kyrkokassor ej hafva någon nämnvärd behållning. I Lunds stift (1876) var behållningen, sedan skulderna frånräknats, 2,636,801 kronor, och i Linköpings stift (1895) 1,365,168 kronor, men skulderna 215,395 kronor. I de festa stiften äro likväl siffrorna betydligt mindre. I Strengnäs stift (1890) voro kyrkokassornas behållning, sedan skulderna frånräknats, blott 232,441 kronor.
Dissenters och separatister.
Sverige åtnjuter förmånen af en jämförelsevis stor kyrklig enhet. Medan i flera tyska länder befolkningen i religiöst afseende är delad i två eller flera temligen jemnstarka partier, medan ej blott det frisinnade England utan äfven det despotiskt styrda Ryssland länge varit uppfyldt af sekter och nonkonformister, har Sverige ända till den allra senaste tiden framställt bilden af ett i religiöst afseende endrägtigt folk. Och fastän detta förhållande under de senaste 30 åren betydligt förändrats, höra enligt officiella uppgifter ännu 99 procent af vårt folk till svenska kyrkan. Och räknas alla till statskyrkan, som ej lagligen utträdt ur
TN 3 Vi LT
Källa: Project Runeberg ·
