Åter i Sverige

— 326 —

Efter högmessans slut besågo vi platsens kuriositeter och minnesmärken. ;

En af kyrktrapporna var bygd af grafstenar, bland hvilka somliga buro intressanta inskriptioner. Nordingrås historia går långt tillbaka i tiden. Der fanns en kyrkoherde redan år 1345, "Nikolaus, prost i Ångermanland.” Såsom exempel på, huru egendomlig till innehållet en inskription kan blifva, då endast en del af densamma finnes qvar, skall jag tala om, hvad som stod att läsa på en högärevördig gammal prostmans grafvård: "Nolit ire ad Christum.” Det öfriga var oläsligt.

Somliga kyrkor i Norrland äro mycket kalla i vintertid. I Gellivara kyrka finnes värmeapparat, men kölden blir ändå stundom 24 grader under noll. Kyrkoherden hade en gång i sin ungdom predikat i 30 (under noll) graders köld. I Vilhelmina församling hade adjunkten predikat, iklädd en väldig pels och stora ytterstöflar.

Jag hörde talas om en firma, som handlade med timmer, och hvilken egde omkring 750,000 tunnland skog. De fälla ej träden, förrän dessa nått en viss storlek. Derigenom ökas skogens värde i stället för att gå ned, hvilket senare är fallet i Amerika. Stränga lagar inom detta område finnas i flera provinser i Sverige, och man försöker till och med att i dessa stycken få en gemensam lag fastställd för hela landet.

I Nordingrå socken finnas 72 sjöar. Befolkningen uppgår till 3,500. Alla äro lutheraner med undantag af sex baptister och sju a tio andra separatister.

På eftermiddagen bestego vi ett berg i närheten, Kjörningsberget. Stigen genom skogen var mer än vacker, och hvad skall jag säga om utsigten från bergets topp? Ingenting. Mina ord skulle ej räcka till. Vi stodo försjunkna i stum beundran, endast då och då afbruten af ett utrop af förvåning.

Sedan sjöngo vi. Svenskarne sjunga mycket, och nästan allting kunna de utantill. Vi togo upp "Närmare, Gud, till dig,” "Du gamla, du friska” och flera psalmer ur svenska psalmboken såsom 33, 46: 6—38, 124: 1—4. Det var en gudstjenst i toner, ' som jag aldrig skall glömma. |

Den gamle kyrkoherden sade: "En gång, när jag låg i dödens käftar och bara väntade på min sista stund, tänkte jag på sjette versen af psalmen n:r 46.