Sida 621
L. Hos konungen
— 8621 —
icke kunde afvärjas, hvad var då att göra? Hade kyrkans sanna vänner då några pligter med afseende på densamma? Många af dem beslöto sig för att närvara för att med sitt inflytande utgöra en motvigt mot den ritchlianska rigtningen. Derför hörde jag ock huru många äldre prestmän, som ogillade kongressens hållande och som icke ville vara närvarande vid den, uttrycka sin tillfredsställelse öfver att biskop Schéele åtog sig ordförandeskapet för en kongress, hvars hållande han icke var i favör af. De kände de motiv som drefvo honom att göra det. Samma motiv drefvo ock prof. Rudin och andra allvarlige prestmän att närvara. Hr biskopen antog ock ordförandeskapet på det bestämda vilkor att han skulle hafva fria händer i sitt ledande af förhandlingarne och rätt att korrigera hvarhelst han ansåg det nödvändigt.
De hållna föredragen voro icke alls hvad jag väntade att de skulle vara. Mest förvånad blef jag öfver Max Muellers tal. Hvarken till form eller innehåll var det hvad man hade väntat, och det framkallade icke heller någon diskussion. Några tal, som höllos, voro goda. TI ett tal framstäldes den moderna förnekelsen särdeles bjert, men det framkallade af prof. Rudin och andra de mest kraftiga och trosfriska vittnesbörd om Bibeln såsom Guds ord. Vi hoppas att dessa införas i referat i sammanhang med talet, som framkallade dem.
Hvad vanns med denna kongress? Man sade, att det yttersta målet med den var att framställa den vetenskapliga forskningens resultat i dess förhållande till Bibeln, men jag tror icke att man kan säga att det målet vanns. Hvad vanns då? Det får väl framtiden utvisa. Mycket godt tror jag icke att det blir, och om det icke blifver mycket ondt, så har man näst Guds nåd de der ”progressive teologernas” svaghet och ordförandens och andra kyrkans vänners kraft att tacka derför. Betecknande var det ock, att så litet intresse visades för kongressens förhandlingar. Vid de flesta sessionerna var den icke alls rymliga riddarsalen knappt till hälften fullsatt af åhörare.”
Nästa dag besågo vi en del af den präktiga staden. Några af sällskapet egde flere dagar till sitt förfogande. Hvad Hull och Liverpool sågo snuskiga ut, när man kom direkte från det trefliga Göteborg.
På hotellet besöktes vi af bland andra medredaktören i Göteborgs Aftonblad, hr Elander, en svensk-amerikan. Tack för besöket och för tidningarna.
Källa: Project Runeberg ·
