Sida 335
Fjerde kapitlet: Speciella sjukdomsformer
Texten på den här sidan är maskinläst och blev osäker – originalsidan visar hur det står.
335
Tyskland, som alVen de i nonivest tilt^räiisaiide läiideff i burjan såsom en pandemi, sedtm f^åsoni en permanent sinnessjukdom, hvtltiPii fortfor i öfver 200 år. Den utiiiärlito sfg i^ciioin bacclinrittska språng rT de sjuka, som s|iriingo omkring, skrikande och rrfiilgande, i vilda ringd^nsar. Symierlig oviljn uppväcktd bos dem äsynen af spetsiga skor och det »oiii var rödL Uitder dausaudet hade de fi[i|iurib»relscr, men hvurken sågo eller liorile, andar röreaväfVade dt5m, de sjönko ned i blodströtnmar, €». s. v. v derefHer %'amnfigt och svår tymjianitis, som Ihidradivs genom tryckning; ht*ndjga begär våckles och tillfredsstiildes oförsynt. Lättin^rar sällade sig till för atl skaffa sig föda, och allmän oreda u|»[fkoiiK
1374 drePvo skaror af sådane inåt Aachen, och spridde sjuicdootun sig snart öfver heila iNede Händerna , men fflrtvarade endast lO^tl månader. En miinad sediiaro An i Aachen atbröt deik i Köln, der 500 personer angrepos, och i Metz, der man räknade tiOO; 1413 i Strassburg. Den npphörde efter nägra niänader (4 mån. i Rhenprovirvserna) i häftighet, men qvarstod sSsom stålande form under 15, ja in i 16 och 17 seklerna.
Till en början bngngnades a.vorcism efter tidens sod, t\k orsaken till^krefs djefvulen, st^dermera isynnerhet vallfärder till S;t Veits kapell. Denne var en gosse pä Sicilien, som led inartyrdöfleii under DiocleliaTius är 303, Gcb hvilkens lik Ityttades till S:t Denys och sedan till i^oryey 83t)< Man berättade, att han i dödsstunden bedit Gud befria alla från danspläg^n, som lastndn aftonen före hans dag och flrade de^nna, och alt han falt lufle ont bönhörelse. Först Pariicelsns bätkfurde sjukdomen till naturliga orsaker och föreslog medicinsk behandling. Vid hans tid var den redan betydligt mildare.
Källa: Internet Archive ·
