Själen i normalt och sjukligt tillstånd. Del 2

101

all mer och tiier v^nra på sin vakt emot 8ä(]»tia. Ifrån kemiens deglar utgår resaltatet ingalunda säkrare; det visar "ålerstoden" vid våra analyser. Och inom matematiken, det vissaste aT det vissa, iitim är det der? I årtusenden hafva \\ beräknat faimlakropparnes storlek ooh distans pä malemalisk grund, ocb ännu tåler den beräkningen sin reduktion, och har icke så länge i^edan dH' dergSlt en sådan. Och så skall det bllfva alltid och i allt, — bvarföre? Ty menniskfm år icke ruUkomb'g i sina beräkningar, mer än i andra sfnn åtgöranden. All vår beräkning år approximativ. Det är en quadratura circuii, b vilken vi under en lefnads sträfvan kunna genom ID- och omskririiia mänghnrningar komma allt närmare, utan att någonsin nå den. Ocb delta gäller till och nied om de ting, vi hafva under Ögon ocb batid. Men under allt detta läror väl ingeii neka astronomien magt att bestämma solens och planeternas förändringar, fysiken snart nog deras beståndsdelar, kemien att upplösa och ombitdn naturämnena, etc. Må vi blott göra klart fdr 05$ hvad vi kunna, och under bvilka vilkor vi kunna det.

Till det vi kunna hörer, såsom vi of van före nämnt, möjligheten att efter analogien sluta till ting inom en krets, hvars lagar vi känna, och hvarafvi känna ett tillräckligt antal gifna fenuinenerj men delta är också forsta vilkoret^ ty atom kännedomen af en större mängd och allniänt giltiga fenoiuener kunna vi icke veta, om vi icke råkat in i en exceptionel serie, hvilken lyder under en partiel biparagraf af en annan mera allmän lag, hvilken vi förbise. Oernäst måste vi vara förberedda på irringar och söka lagen för dessa ocb deras ond vi -i kände, ty åfven irringen är ett naturligt fenomen och

4

4

■-^