Sida 405
Sjette kapitlet: Återblick och reflektioner
305
K
der lagar. För att ui»dvika dessa irringar är äfven en nödvändig reget, alt icke taga mera än bvad som Ljuder stg sjelfiiiant, icke jagta efter jenjförelser, ty just i detaljer irrar nian. sig lättare, än i hui vudsak, emedan deras rörhållanden ärö mindre käcida.
Mätte vi här kunna göra rätt klart begreppet Jag 1 dess rena otillåmpade mening, (»kiljdt ifrån dess framträdande inom fennmenverlden, der det modifieras ganom en mängd andra förliållanden. Lag i naturvetenskaplig mening är den inre nödvändighetsnormen for Tenoinenet. Ett exempel kan bäst belysa deti» ocli raregående. Om en skeiipabyggmästare nppgör en ritning till ett fartyg och bygger efter den, sä är han vid ritningen, såväl som vid byggandet, bunden af samma lag: lagen för dimension och rigtning. Men i utförandet beror han pä materielen ^ med hvilken han verkar, och pä hvilken han verkar. Huru olika är icke strecket på papperet emot timret eller pläten, stiftet emot yxan^ o. s. v., ooh dock är det ena arbetet ett troget återtagande af det andra. Må dä icke belter tiAgon påatä, alt jag vill göra 3<gäleii till en materia, identisk med kroppen. Jag säger blott, att själen i sina immateriella förbåtlanden lyder under samma högre lagj som kroppen i sina materiella. Men för bada finnas sedan en mängd olika underordnade lagar, beroende på deras särskilda art, liksom i nyssnämnda liknelse arten af papperet, tuschen, llirgen beror på helt andra förhållanden, än arten af vir* ket och naglarne. Ände, själ och kropp aro till fonomenema hvarandra helt och hållet olika och hafva i det afse^ndet intet gemensamt; men de äro icke med hvarandra oförenliga; fenonienerna kiinnn jemforas, ty do lyda under en gemensam» det hela genomgående lag, hvilken
L
Källa: Internet Archive ·
