Sida 406
Sjette kapitlet: Återblick och reflektioner
506
modifieras, men icke upphäfves af de inom hvardera rådande olika förhållandena.
S ISM» WorisUttninff, TittHntpning»
Nu frågas: bvilka analogier kunna vi leda oss till hos menniskan, ifrån den oss kända delen kroppen, i afseende på de öfriga?
Hvad anden angår, antyda alla dess fenomener, att den i sig äf en och odelbar; den framlräder i trenne yttringar: tro, hopp och kärlek, emotsvarande det sanna, sköna och goda i den yttre verlden. Men hela dess sfer är så olika med denna materiella verld och 4ess fenomener, att vi icke tilltro oss, att ifrån dessa göra några slutsatser till den förra.
Själen deromot framställer en öfvergångssfer emellan ande och kropp. Den menskiiga uppkom ju igenom föreningen af anden och kroppen, ty "så vardt menniskan till en lefvande själ*. Här måste således finnas jemförelsepunkter med både ande och kropp. Vi skola hålla oss något vid dessa; men på samma gång vi säga, att fenomenerna äro jeni förliga, må vi dock ihågkomma att deras substrat icke är det, och att vi således icke få förblanda dettas art och verkningssätt med sättet for framträdandet.
Hvad vi först se, är att själen liksom kroppen eger trenne systemer af egenskaper, grupperande sig i afsigt att upptaga, ut- eller inifrån, att inverka på — motverka — detta utom eller inom, och att kombinera. Dessa systemer kalla vi hos själen förmågor. Vi se hos dem en analogi i verkningssätt med kroppens orgaosyste-
Källa: Internet Archive ·
