Sida 215
Tredje kapitlet: Somatiska själssjukdomar
SJ5
h af en kittlirig i kardia, och kan denna bero antingen »å Sinnesrörelser, sjuklig retning, eller sympatiskt på
Htfing af huden på olika ställen af kroppen, isynnerhet i veklifvet Det är ovilkorligt, uppkommer lios barnet, innan detta vet bvad det skrattar åt. Hos galnin^^en beror det på löjliga fÖresläilriingar och hallucinationer. Det uppträder icke blott vid glädje och andra uppliT- ^ande sinnesrörelser, utan älven vid vrede, harm, skaai,
Srtviflan, nion då i en annan form såsom hånskratt, Elt äfidant saknar leende. Skrattet i öfverdriit medför samjiin Tyaiska ölägenheter, som hvarje bäftig skakning af organismen: blodstortningar, missTaU, bråckskador, konvulsioner, etc. Man berättar, alt filosofen Cbrysippus dog af skratt. — Leendet förekommer aldrig hos djuret och icke heller skrattet i egentlig mening. Skatan och papegojiin, soni kunna härma menniskans toner, ega äfiven skrattet ^å&om ljud,
m
^^^^En alldeles motsatt verkan emot fdrntnämnda stn*- ^^lesrörelser utöfva sådana af de obehagtfga, soni äto rent deprimerande. Dessa agera koncentriskt, drifva blodet åt kroppen, och vålla derigenom köld i yttre delarne. De atniärka sig genom en nedslagenhet, äfven i fysiskt afseende: hufvudet håMes bÖjilt, musklerna sakna spSttslighet och kraft, andedrägten blir långsam, bjertat förlorar i energi, ptilsen i frequens, men derenint vanligen icke i fullbet, buden dragés samman, blir kall ocb blek, längre fram slapp. Kranipaktiga sammandragningar in-
Källa: Internet Archive ·
