Själen i normalt och sjukligt tillstånd. Del 2

aJ6

träda deremot i alla organer, suni bero pé N. vagi iiiOy* tände, dera I* plågsanmm känningar i hals och bröfit. Ue nedstämmande sintmsrureilsernf) iftverka på alla krojiptiits vegetativa förrättningar^ oiedlura a Hy ning ocU Jortidig älderdonu De inverka på underlifvets organer och disjjonera till aätheniska sjukdomar. 0e förändra ii^j^ve^ksal1>' hetea, befordra bildningen af '(uberkel- och cancer-celler, om de icke till och med kunna helt ucb faäliet framkalla detUi £n vanlig utgång af olycklig kärlek är den i phtisis» Descuret anser 60 (all af 100 iitaP kankräsa tumörer bero pä nedstämmande affekter. Så. inverka de äfven på andra sekretianer, varet i sar rörändras» blir tuinit och ikoröst , mjölken förlorar sin närande kraft och Jörsinar<

Till sorg hörer en emotion, gråtandet. Del är ett nitsatag, då man säger, att alla passioner kunna stegras till grå» tände. Man gråter i glätlje, harm^ etc. men man gråter endast af sorg, eller rätttjre kanske af med velande t utaf egen svaghet; och i den män mer eller mindre äf detk' na känsla inblandar sig i öfriga slnntisrörelserf bringas nian vid dem till tårar. Man gråter i harm och ilska, vid tanken pä olörmågan att kunna hämnas, i skam, af förivif-j lan att icke kunna alvända den. Vid tanken pä det oändliga gråter man i medvetande af egen otillräcklighet, Gråt har således alltid sannna grundton. Den uppkomitier vid en sorglig eller sorgblandad sinnesstämning^! den är något menskligt vemodig I, och irainslår genom | en egenartad inverkan |iå N, trigeininus och de med denna korresponderande muskelnerver, livarigenom anletsdragen förvridas och särskildt en tryckning på tårkdr-^ teln uppkommer rned spasni uLi lårkanalerna, så att tå' rarne strömma utåt kinderna. Vi måste skiJja emellan gråt