Sida 217
Tredje kapitlet: Somatiska själssjukdomar
tJ7
iK
tiel
u
och tlirriiinamle. Det sediiare ufifikonini&r lät I genom meka' uisktellersyiiipalisk tryck, såsom retaodedunster, nysniiig^, skratt, o s. v., men tårrititiaiulet år då icke fdrenadt med den förändring i an le tsd rågen, $on> kamkteriserar gråten. 0jaret gråter icke, men tårrinnandet lörekomnier hos det. Att eo ibålkiide gråt förstör synorganet är naturligt; mindre troligt är, att den har n^gon inverkan jiä orgiinismen i aUnvänhtit. Denna bör då snarare tfllräknas den sifinesstaaining, som framkallar tårarna.
Fruklan och ångest verka meet på hjertnerveriia.
an tror sig Köra hjertals häftiga slag, andedrägten blir [låskyndad, nieti Icke Lindrad, u(»a beror känslan af andiäppa på hjertats abnorma tijtslånd. Muskelkraften aftager^ darrnirtg inlräåar, liknande den vid enervation hos ganda. 1 synnerhetj träffar detta bufvudet och underkaker), samt iipdre exireniiteterna. Rysningar, kallsvett ooli orrivilliga uttÖnifiingar följa. [lär dellager äfven iV. vagus i den allmatma nedstämniti-II. ISågon krampaktig kontraktiun eger icke rum i
e organer, som lyda under den. Sä är äfven fallet med vasomotoriska nerverna. Fruktan ger anledning till hjertfel, förvärrar alla sjukdomar, ocli befordrar framför allt annat kroppens benägenhet för smitta.
Den nedstämda sjelf känslan visar sig i den framåt böjda kroppsätälliitngen, hulS^udets ocb dgoneJts vändande nedåt, ätarkasL framträder den i skanmien, der hufvudet bojes ned innt bröstet, öfra ögonlocken sänka
ig^ och båda Ögonen konvergera emot näsan. Pen
«dstämda sjelfkänslan i sig verkar icke skadligt på organismen, så länge den icke är förenad med sOrg, harm eller någon annan passion, bvars art den då antager. Och äfven akammens fysiska inverkan ligger mest i dess
M
Källa: Internet Archive ·
