Sida 218
Tredje kapitlet: Somatiska själssjukdomar
koiiifilikfl tioner, då ilen vanligen förenas med ledsnad, oro, hann eller förskräckebe. En enioUor», sOm egentligen tillhör sk a minen, är blygsel rodnaden. Vid bögsta grad af skam, då denna går ända till förintande och således är röreiiad med ångest octi fruktan, inträder icke denna rodnad, utan en döJsblekhet i stället.
Förlägenhet, en blandning af bestörtning ocb skam, delar tned dessa de fysiska fenonienerna. Sårskiidt märkes en oförmåga att genom viljan beherrska en del koordinerade rörelser, b varvid man råkat vänja sig, och hvarigenoiu uppkommer det tafatta beteendet bos de for' lägna. Dertill konnuer en benägenbet att stamma , t synnerhet hos sådane, som derför ega anlag.
Förvätting, bestörtning, förskräckelse äro olika grader af sanmia sinnesrörelse, h vilken i jnän a f styrkan och hastigbeten i dess upi>trädande inverkar mer eller mindre häftigt. Denna inverkan beslåriettstiilaslåendeinom själochkropp, andedrägten tvärstatrrtar, eller ock följer en gäll ex&|iiration utan inspiration, pnheii slaitnar och musklerna förniä icke u|)pehålla kroppen, f enskildta fall inträfla ryckningar eller alJmänna konvulstoncr. Återvänder hTs" kraften, sker det under häftiga oregelbundita bjertslag med liten och ojemn puls. Men kraften kan förijtifva uttömd ocb patienten ligger der ett lik. Ett två månaders barn dog, förskräckt af en trumma (Lenhossek), Eller ock kunna partiella lamheter återstå, äfveii sedan lifsfunktionerna återkomtuit i ordrnng, till och med q va rata för lifstiden. Dessa kuima uppstå så väl i bjernan och OgS^K^i^g^i^ s^ii^ ' ^"^ andra delar af nervsystemet. Van* Jigast lider det mutoriska. Ofta qvarstår en svindel, hviJ-
I
Källa: Internet Archive ·
