Sida 214
Tredje kapitlet: Somatiska själssjukdomar
2J5
*
4
iiet eger detta sista mm vid fÖE-Löjd sjdfkänsla , mod ocli hopjp. Glädjen upitlifvarj den läker säreii, både sin^^H (lels och kroppens, ljuder en gbd och Jugi) åiniiesstäin- ^ niitg kan man j'å se de svåraste (skador läkas och sjukdomar, h vilka man ansett rent obolliga, ölvergå i förbältrliig. Längtan efter en glädje, efter att räka en |»er-| son, kan ujipehålla iLlVet:, der dot synes färdigt att slockna, [loppet är af alla dessa sinnesrörelser det mest upphTvande, det kraftigaste niedet alt uppehålla så kroppens som själens krafter^ med hoppet förmår man allt, . utan det intet. I
Glädjen kompliceras lätt med andra sinnesrörelser. Med éifverraskning drifver den blodet till en hörjati tillbaka och gör anletsfärgen bteky i stallet för röd; med hestört-J ning eller förskräckelse kan den framkalla en apoptexi, men dessa fenomener tillhöra komplikationen ocb icke glädjon i sig. f ocU för sig anses de behagligt exciterande rörelserna verka pä blodamloppet och bröslorganerna, och kunna i öfverdrifven grad och uthållighet medföra oordningar i dessas funktioner, liksom de disponera till akuta och inflammatoriska sjukdomar. Vid häftig eller hastig inverkan välla de förvirring, ända till galenskap. Vi hafva harpa anfört exempel ofvanföre. ^M Tvenne emotioner tillhöra dessa upplifvande sinnesro- ^^ relser: leendet och skrattet. Vi skilja dessa åt, såsom beroende på bdt olika förhållanden och utaf alldeles olika art. Leendet kommer ifrån glada sinnesintryck och består i ett tysiognoniiskl uttryck i aasigtet, h vilket blir bredare med uppdragen mun, utsvällda kinder och sammandragna ögonlock. Skrattet dereniot är ett fenomen i andedrägtsorganernaj, bestående i en djup inandning, iivar|)å följa afhrutna ljudande utandningar. Det före-
4
Källa: Internet Archive ·
