Sida 213
Tredje kapitlet: Somatiska själssjukdomar
gnner allt efter ileras arl. Vi kunna i delta afseenda bättföra dem till särskilda t>estati](ta grup[)er. Men inom hvar och eti af dessa bibehåller dock livarje sinnesrörelse något egeniloniligt i uppträdande och verkan.
8e vi på äirinesrörelsernas närmaste inverkan pA sinnet sjelH:, sä kunna vi urskilja trenne slag, alU efter som de framträda under känslan af välbehags (till fred sstätlelse), obeliag eller en blandning af båda. Till de beiiagliga räkna vi då: glädje, munterhet, uppsluppenhet, iiänryckning, mod, hopp, längtan, beundran, sjelfkänsla; till de obehagliga: sorg, nedslagenhet, ångest, förlägenhet, skatn, oro, fruktan, bestörtning, förskräckelse, harm, vrede, afuud, raseri, bat^ fortviflan; och till da blandade: vemod, väntan, öfverraskning, förvåning.
Se vi åter på sinnesrörelsernas framträdande och inverkan på de fysiska organerna, kanna vi äfven urskil-Ja trenne grupper, neniligen, exciterande: alla de behagliga jemte vrede, raseri, hat; deprimerande: sorg, nedslagenhet, ångest, skam, fruktan, bestörtning, förskrSckelse, fÖrlviOan; blandade: väntan, öfverraskning, förvåning, afund, hann, samt i allmänhet oro och hvad aom innebär ovisahet.
S$ W^t Be behagliga sinnesrUreiMernat inverkan, Alla behagliga känslor äro excentriska, utvidga antsdragen, öka hjertats och pulsens verksamhet, göra andedrägten lättare, drifva bloilet utåt kroppen och gifva derigenom färg och värme, samt öka turgor vitalia i huden och musklernas kraft och spHomng. Isynner-
U
Källa: Internet Archive ·
