Sida 212
Tredje kapitlet: Somatiska själssjukdomar
2J2
I
niägnn och lurmåg^n »tt uttrycka etler (rftmslälla donna^ dervjiJ den förra fortginge alldeles oförändrad. Det är. dä icke heller i sig ett vaaäinne, ehuru det synes för osoJ &åf snarare ett slags analogon till qvalsdnnien, ur hvil-! ken tunn vill väcka sig, men icke kaii. Emedlerlld, oui ock der ett sSdant fall inträffar, anses och behandlas (»ersonen af oss såsom vanstnnig. Måtte då afven bvar och en sådan hehanillas med alt den varsamhet och det undseende. som tiltkommer en person, bvitken mÖjltgen helt och hållet fattar vårt beteende, ehuru vi icke kunna gö^ ra oss reda lör hans. — Detta fenomen är ännu föga ti(ipmärksanimadt: det borde utgöra ett lika vigtigt, &oitl^ intressant föremål för hospitalläkanies forskniogar.
Hvad angär de fysiska feuDuiener, under hvitka de^ lirler och vansinne framstå, så hafva vi redan antydt deiu' som tillhöra deliriet, och hvilka egentligen äro att atisi såsom symptomer af den sjukdom, under eller mec hvilken det framträder. Fenomenerna af vansinnet äro lika mångfaldiga och omvexlande, som dess olika fof' mer. Vi återkomma till dem vid deltas speciella be^^ handling. 1 allmänhet kunna vi säga, att liksom näri^| nog hvarje själslidande kan framträda inom vanstpnet, så linnes knappt någon somatisk abnormitet, som icke der visar sig såsom orsak, följd etter komplikaticn.
$ 7S, Vtåtffående MinneMwUretger* deining.
De u tåtgående sinnesrörelserna — affekter och pAssioner — verka på olika sätt och på olika somatiska or»
Källa: Internet Archive ·
