Sida 342
Femte kapitlet: Allmän öfversigt af själssjukdomarnes uppkomst, utveckling och utbredning
352
Oeh i samma mån afvikandet tramstar vildt och otygladt, framstår arven den individuella sjukdomen så till kraft och uthåUigbet> ^
På denna allmänna inre grnnd, »äsoiii en alstrandflH jordmån^ uppsjura särskilda former efter olika yttre modifierande inverkoingar. Dessa kunna kallas disponerande orsaker (caussse praedisponenles). De l^ero på arf, kön, ålder, teniperamenl, lefnadssätt ocb lefnadsCörhå Handen, till mindre del på telluriska ocb rent fysiska förhållanden.
§ 12É< WortMUttnång* f^rsaker*
AT nlia själssjukdoniarne hostämmande momenler, jfinnes intet så ingripande, som det ärfda anlaget. Då den allmänna grundorsaken till dem är en ärftlig, låter det lätt förklara sig, att den individuella modifikationen antager denna form. Och detta är så konstant, att harn, som aldrig sett endera af sina föräEdrar, kunna förete alla dennes olater och lynnesfel till en förvånande grad. |- synnerhet gäller detta om barn efter föräldrar med anlag för tjafveri ocb dryckenskap, h vilka ehuru skiljda ifrån dem sedan deras spädaste barndom dock visa en större fallenhet för samma fel. Genom giften i aamma slägt fortgå vissa fel slägten igenom och förblifva ett slags permanent karakteradrag för den. Harpa bero äfven de nationella karaktersdragen: Fimtens envishot, Fransmannens lättsinne, etc. Vid blandning af olika slägter ser nian hos afkumtingen ofta fel, som tillhöra båda, eU«r också brås en del af barnen pä fädernet, en del på mö* dornet. Der^f d«u olikhet^ som ofta råder syskon emel-
Källa: Internet Archive ·
