Tillbaka Read Runeberg

Själen i normalt och sjukligt tillstånd. Del 2

Originalsida 361
Originalsida 361
Originalsida 360
Originalsida 361
360–361

Sida 361

Femte kapitlet: Allmän öfversigt af själssjukdomarnes uppkomst, utveckling och utbredning

36J

der dnimonomäninn f^tt någon framrnrt, Stmtnstone den enda^ der den recidrverfll.

Öfvergå vi till Norrland, så (orde envistiet vara ett vanligt fet inom a tia dess [rrovitiser. Byfolk ningen af gannmal nordisk stam Sr bärdad ocb arbetsam, fallen f6r handel. Jemtingen år stilla ^ vek, allvarLIg och betänksam, ölan grubbel eller exalialion, men bar man dock i JeiTitfand anmärkt ett relativt betydligt antal sjetrmnrd, kanifike just till följd af folket» vekhet, (lelsingen är höOig och redbar, men stolt ocb svårstyrd; särskilt »to Dei»boboarne kända ^»åsom styfsinta och grälsjnka ; vjsar mycken benägenhet for lyx, likaså Ångerntanlänningen^ 59ni är välvillig, men r öfrigt med den förre Inrer baf<- va mycket tycke. NorrboUoingen är sträf, egensinnig och ögen, fallen for vingluri och processer. Alla dessa hafva naycken känsla af sitt eget värde.

Särskilt få vi fästa oss vid Laiiparne^ ^tt nomadfolk af tsclmdisk härkomst. De visa kärlek för fri' het och hembygd, men böjelse för lättja, nusslrogenhel, li^t och hämnd, dryckenskap och vidskepelse, JNågrti qvarlefvor finnas hos dem al fetlschism, De är o eljest vänliga och fyndiga, ha god I omdöme och förmåga af utbildning, hvilken blifvit alltför mycket för-Bununad. Man skilj i^r enR>Ilrin Skogs-lapfiflr och Fjelllappar, hvaraf de rQr:»ti)änHida äro betydligt frtimoiir da sednare, som lefva osnyggt och djuriskt.

Gå vi nu äter mot söder träHk vi närmast de först omnämnda provinse^rna Oatgöthen, ett tryggt och stolt folk, sjelfständigt ocb belåtet med sig och sitt latid, redbart , men frånstötande, egenkärt, och som gerriH dominerar der det kan, Å andra sidan bildar Veslgöthvri en ren motsats till den förre. Vanlig ända ttll ödmjuk-

Källa: Internet Archive ·