Sida 24
mindre tryckande, än om den vore riktad på en enda punkt.
Att uppställa ett följdriktigt genomfört system af skatter är emellertid praktiskt outförbart, hvilket också alla förefintliga skattesystem, genom de många motsägelser, de innehålla, tillräckligt visa. Framför allt har den af Adam Smith (skotte, † 1790), nationalekonomiens och finanslärans fader, uppstälda regeln, att skatterna skola utgöras i förhållande till den rena inkomsten visat sig möta stora svårigheter och hinder vid genomförandet. Svårigheterna att vid skattelagstiftningen följdriktigt genomföra vissa principer kunna ofta vara beroende af gifna, historiska förhållanden. Så t. ex. har mot likställandet, af grundbeskattad jord med den öfriga jorden gjorts den invändningen, att grundskatterna under tidernas lopp antagit karaktären af räntor, hvilkas kapitalvärde frånräknas vid köp, arf o. s. v., hvarför de sålunda icke trycka de nuvarande innehafvarne, hvilka genom deras upphäfvande erhålla en ren present, en invändning, som nog icke saknar sin riktighet, men hvars betydelse upphäfves eller förringas af andra såväl teoretiska som praktiska skäl.
Ett annat hinder mot en riktigt och konsekvent genomförd skattelagstiftning ligger däri, att den beslutande myndigheten först och sist måste taga hänsyn till, att beskattningens hufvudändamål är statsbehofvens tillfredsställande, hvarigenom ofta det rättvisa och billiga tages i betraktande först i andra rummet.
De svenska statsinkomsternas belopp.
För att gifva en föreställning om såväl hvilken betydelse skatterna hafva för statsinkomsterna i vårt land som om de olika skatternas belopp meddela vi här till sist en öfversikt af statsinkomsterna, sådana de af riksdagen föreslagits och beräknats för år 1889.
