Sida 3
Olika slag af statsinkomster.
För att kunna utföra de uppgifter, hvilka åligga en stat, såsom t. ex. beredande af rättsligt skydd åt medborgarne, upprätthållande af den andliga odlingen samt i öfrigt af förvaltningens olika grenar, behöfver staten inkomster. En stats inkomster äro af flera olika slag. Fordom hade afkastningen af staten tillhöriga domäner — kronogods — stor betydelse för statsinkomsterna, hvilka till väsentlig del voro grundade därpå. Domänernas betydelse såsom inkomstkälla för staterna har emellertid allt mer och mer förringats dels genom försäljningar dels därigenom, att statsbehofven i så ofantlig grad ökats under tidernas lopp. Ett slag af domäner, nämligen skogsdomäner, hafva dock erhållit en allt mer ökad vikt, och man är allmänt ense om, att dessa böra bibehållas i statens hand på grund af lättheten att förvalta dem och angelägenheten för det allmänna, att dylik egendom finnes i tillräcklig myckenhet. Domänerna kunna antingen förvaltas omedelbart för kronans räkning, såsom fallet är med kronoskogarne i Sverige, eller upplåtas åt enskilda personer med s. k. stadgad åborätt mot betalandet af en viss ränta eller ock utarrenderas på viss tid.
En annan del af statsinkomsterna utgöres af s. k. afgifter, hvilka upptagas för begagnandet af de af staten upprättade offentliga anstalter och inrättningar. Sådana inkomster äro t. ex. expeditionslösen, post-, telegraf- och järnvägsmedel, fyr- och båkmedel, stämpelpappersmedel,
