Rättskrifningens grunder

30 RÄTTSKRIFNINGENS GRUNDER.

(fr Läbeck), revbensbjäll (jfr fotabjället); sypär'bt (superbt), snabbt. |

$ 27. R-ljudet tecknas r (rr), t. ex. rik, stark, värd (icke värld), i mårse (morgse), desä'r (dessert), rabar'ber (rha- barber).

28. S-ljudet tecknas s (ss), t. ex. så, fisk; således

äfven då hittills användts

ec, t. ex. sigar'r (cigarr), sitro'n (citron), sivi'l (civil), speseri! (speceri), presi's (precis), sosialis't (socialist), prosän't (procent), medisi'n (medicin), resäp't (recept); 2, t. ex. singk (zink), sige'nare (zigenare), sikksak (zigzap), basar (bazar), vitsa (witza), hårisån't (horizont), lasarätt (laza- rett); eller (såsom tecken för /+5s) t. ex. trapet's (trapez), sväjtseri" (schweizeri);

cé,: t. ex. ras (race), glass (glace), särvis (SETvice)s

ps, t. ex. salm (psalm), saltare (psaltare);

S6,: Er ex: Sens (SCeN)3

t (såsom tecken för /-+-s) t. ex. patsiän't (patient), profelsi'a (profetia), initsia'ler (initialer), justilsieråd (justitieråd):

xv (såsom tecken för ks), t. ex. saks (sax), läksa (lexa);

xc (såsom tecken för ks), t. ex. äkselän's (excellens).

$ 29. T-ljudet tecknas t (tt), t. ex. tid, fast; således-

äfven då hittills användts

dt, t. ex. bunt (bundt), hantvärk (handtverk), äntligen (ändt- ligen), använt (användt), ont (ondt), vart (vardt), oaktat (oak- tadt), trott (trodt);

th, t. ex. teater (theater), apole'k (apothek), myt (myth);

2 (såsom tecken för !-+-s), t. ex. trapel's (trapez), sväjtseri" (schweizeri).

Anm. På grund af samhörighet tecknas mellanljudet mellan d och t med d bredvid s och t i t. ex. tids nog, till freds, födsel, ledsam, värdslig (verldslig), ledsa'ga, onsdag, riksda'ler; soli/dt, faddt, vedträ, nattduksbord.

$ 30... U-ljudet tecknas u, t. ex. du, ull; således äfven sjurna'l (icke journal). ;

$ 31. MVljudet tecknas v, t. ex. vi, pulver, evig, närv (nerv), positi'v; således äfven när hittills användts Jo t. ex. grav (graf), avund (afund), arv (arf), halv (half), ärvd (ärfd); :