Rättskrifningens grunder

RÄTTSKRIFNINGENS GRUNDER.

$ 36. MNg-ljudet tecknas ng, t. ex. sång, ringa, välling; således äfven då hittills användts g, t ex. vangn (vagn), lungna (lugna), singna'l (signal), mangne't (magnet); | n, t ex. vingk (vink), ryngka (rynka), tunggu's (tungus), anång's (annons), finang'ser (finanser), fångd (fond).

S 37. Sj-ljudet tecknas sj, t. ex. sju, själ; således

äfven då hittills användts 9» t. ex. sjele' (gelé), sjene'ra (genera), menasjeri" (menageri), pasasje'rare (passagerare), arangsje'ra (arrangera);

t, t. ex. natsjo'n (nation), statsjo'n (station), motsjo'n (motion), portsjo'n (portion);

J, tb. ex. sjalusi (jalusi), sjasmin (jasmin), sjurna'l (journal) sjyste'ra (justera); ;

ch, t. ex. sjara'd (charad), sjokla'd (chocolade), sjäf (chef);

Ci, t. ex. kaprisjö's (kapriciös);

ge, t. ex. särsjan't (sergeant), lå'sj (loge), baga'sj (bagage);

SC, t. ex. kånvalesjän't (konvalescent);

sh, t. ex. sjärting (shirting), sjal (shawl), sjärry (sherry);

St, t. ex. divisjo'n (division), revisjo'n (revision), pangsjo'n (pension);

Sk, t. ex. sjed (sked), sjina (skina), sjära (skära), sjöta (sköta), sjarlakan (skarlakan), marsjalk (marskalk), männisja (menniska);

ti, t. ex. auksjo'n (auktion), läksjo'n (lektion), diräksjo'n (di- rektion), pretangsjö's (pretentiös);

sch, t. ex. sjasa (schasa), sjakk (schack), bisjäf (bischoff), kapusjång” (kapuschong), mansjät't (manschett), marsj (marsch), dusj (dusch), afisj (affisch), punsj, (punsch), galåsj" (galosch), mastasj (mustasch);

skj, t. ex. sjorta (skjorta), sjul (skjul), sjuta (skjuta);

SSt, t. ex. misjo'n (mission), pärmisjo'n (permission), kåmisjo'n (kommission), prosäsjo'n (prosession), asjäl't (assiett);

SS), t. ex. hysja (hyssja), vysja (vyssja), rysja (ryssja), häsja (hässja); ; å

slj, t. ex. själa (stjäla), sjärna (stjerna), sjärt (Stjerbs

Zz (såsom tecken för k-+5), t. ex. refläksjo'n (reflexion).

I 38. Tj-ljudet tecknas lj, t. ex. tjur, tjäder; således äfven då hittills användts