Sida 217
17. Klas Flemings död
bonom. Äfven de förståndigare visste ej, hvad de skuile tänka, heldst Fleming redan förut var känd som en härd man. Han ocb konung Sigismunds parti förlorade mycket af sitt anseende. Hertigen äter syntes vara enda medlet till rikets räddning och frid.
För efterverlden framstår emedlertid Klas Fleming säsom en högst ovanlig man, ensam, fast och orubblig, midt ibland de vacklande ocb vinglande partierna. Orsaken var, att han icke sökte någon sin enskilda fördel, hvilken lätt ändras med ändrade förbållanden. Han bade pä Sigismund i oförminskadt mått öfverflyttat sin trohet mot fadren, och var måhända det enda fullt pålitliga stöd, som denna gren af konungahuset egde i hela Sverge. Lika skild från hertigens som rådets bvar för sig egennyttiga afsigter, sökte han endast befordra konungens bästa, och denna ärlighet i sjelfva grundsatsen gaf åt bans handlingssätt den enhet, drift och beslutsamhet, som ännu, oaktadt all dess råhet och gryipbet, väcker verldens beundran, liksom den väckte samtidens fruktsn eller hopp, allt efter hvars och ens olika förhållande till den kraftfulla mannen.
SJUTTONDE KAPITLET.
KLAS FLEMINGS DÖD *).
Efter detta tåg reste Klas Fleming åt Nyland uti något konungens ärende. Man trodde, att ban ämnade förbereda ett krigståg mot Sverge. Men en dag sjuknade ban straxt efter middagsmåltiden; likväl icke häftigare, än att resan fortsattes. Han måste dock sluteligen stanna i en gård icke långt från Poijo kyrka. Sjukdomen yttrade sig endast som en ständigt tilltagande matlighet. Fleming trodde den i början icke farlig; men, då han kände döden nalkas, uppförde han sig ganska lugnt. Han yttrade
*) Kiksark. Historiska aotcr 1394, 1595 och 1596. — Finnska brcfven. Ebba Stenbock till Katarina Stenbock. Abo den 5 Juni 1597. (Angående Flemings sjukdom och död.}
På sidan nämns
Källa: Project Runeberg · ·
