Vetenskapliga tidsfördrif

204 VETENSKAPLIGA TIDSFÖRDRIF.

med förvåning genom den stora betydelsen af de resultat, till hvilka man kommit, men om vi hafva kunnat draga nytta af sjelfva iakttagelserna, hvad lära dessa oss likväl om de första orsakerna till all ting, om naturens hvarför? Nästan ingenting! Må vi ödmjukt bekänna vår vanmakt och liksom d'Alem-bert säga: »encyclopedien är mycket vidtomfattande, men hvad skulle hon icke blifva, om hon talade om det, som man icke vet?»

Konstgjord färg hos blommor.

Vid kemiska föreläsningar brukar man vanligen visa svaf velsyrlighetens inverkan på växtfärger genom att låta denna gas verka på violblommor, som derigenom nästan ögonblickligen blifva hvita. I följd af sin egenskap att taga till sig syre förstör Svafvelsyrligheten färgerna hos en stor mängd blommor sådana som rosor, vintergröna o. s. v. Försöket är mycket lätt att utföra med tillhjelp af en liten apparat, som vi längre fram afbilda (fig. 141). I en liten porslinsskål smälter nmn något svafvel, som i beröring med luften tänder sig och vid sin förening med luftens syre bildar svafvelsyr-lighet, öfver skålen ställer man ett kägelformigt rör af kopparbleck och ofvan dess mynning håller man de blommor, som skola blekas. Svafvelsyrligheten verkar mycket hastigt, och det behöfves icke många sekunder för att bleka blommorna.

Filhol, en framstående vetenskapsman, har en gång inför ledamöterna i TAssociation scientifique framlagt de resultat, till hvilka han kommit, då han låtit en blandning af svafvel-eter och några droppar ammoniak verka på blommor, och han har visat, att flera slags violetta och röda blommor härigenom förändrade sin färg till lifligt grön. Vi hafva gjort försök i samma riktning och skola här i korthet redogöra derför; de kunna lätt nog utföras af dem bland våra läsare, som äro roade af dylikt.