Om de äldsta spåren af menniskans tillvaro på vår jord

ett mörkt hål, och då man på den dit ledande, smala vägen vandrar derupp, befinner man sig snart i en rätt stor och vacker grotta, som bär namn af grottan vid les Eyzies. Här hafva gjorts många vackra fynd, hvilka föra denna station till samma tid som La Madelaine. Det är från denna grotta som Christy och Lartet låtit utbryta de flere fot stora stycken af den stenhårda breccian, hvilka de skänkt såsom prof till många af Europas muséer, äfven vårt lands. Ännu i dag finna vi i grottan en hög af mindre brecciastycken, äfvenledes med afsigt af samme forskare qvarlemnade åt kommande besökare, och vi kunna härstädes möjligen ännu bland dem finna vackra bitar med inneslutna delar af ren, uroxe o. s. v., ja t. o. m. bearbetade stycken af renhorn äfvensom flintredskap.

Ej långt från Les-Eyzies-grottan ligger en annan grotta benämnd Cro-Magnon. Denna, hvilken lär vara den först undersökta af alla, innehåller numera intet af värde, men ett större stycke af breccian finnes dock derutanför orördt, fastän tillsvidare oåtkomligt, under ett der beläget boningshus. I denna grotta har man förut gjort många vackra fynd, hvilka göra henne i så fall märkvärdig, att de ställa hennes beboende till en period mellan Le Moustiers och La Madelaines. Utom flintredskap, hvilka äro något mindre rått huggna än Le Moustiers, har man nämligen här funnit enkla redskap af ben och horn (spjutspetsar), men inga afbildningar eller konstföremål. I de ytligare lagren af grottans breccia har man funnit några hufvudskålar och andra ben, tillhörande menniskoskeletter. Invid dem lågo bland annat