Sida 4
Inledning
menniskan, så kan det ej vara tvifvel underkastadt, att de hittils varande föreställningarna måste försvinna och att en annan bana för naturens betraktande måste beträdas. Nu blifver oss klart, huru vi skola finna svaret på så många dunkla frågor, om hvilka forntidens och äfven senare tiders störste forskare stannat i ovisshet eller till och med endast utspridt villfarelser om svaret på dessa frågor, hvilka tyckas ligga helt och hållet utom all erfarenhet och kunskap, och hvilka mången icke en gång haft mod att uppställa“.
Förhållandet är verkligen sådant. Forskningen i mensklighetens urhistoria är icke något oskyldigt tidsfördrif, utan står i det innerligaste sammanhang med alla sociala förhållanden. Från vissa håll går man henne icke upprigtigt och oförbehållsamt till mötes. Somliga finna sig stötta af, att de någonstädes hört af personer, hvilka icke draga i betänkande att träda några hundra steg in på de osäkra hypotesernas område, att menniskan i rät linie härstammar ifrån apan och att den egentlige urfadern, salig i åminnelse, egentligen varit en orangutang eller en gorilla. Andra förskräckas, då de klart inse, att hela Anthropologien icke öfverensstämmer med ordalydelsen i bibeln och fråga sig sjelfve med beklämdt hjerta: hvem har rätt, den gamla bibeln eller den så högt beprisade nyare vetenskapen? Åter andra personer, som af egennytta och ondska fara
Källa: Project Runeberg ·