Read Runeberg

En färd genom verldsrymden

Originalsida 58
Originalsida 58
Originalsida 58
Originalsida 59
58–59

Sida 58

II. Kometerna

lertid blef det snart annat af. I slutet af året befans det att kometen var tudelad; man hade tydligen sett tvenne hufvuden med hvar sin svans. Tvillingarne aflägsnade sig mer och mer från hvarandra och försvunno slutligen bortom teleskopets synkrets. 1852 såg kometen ännu mera »förstörd ut», och afståndet mellan de båda kärnorna var 7 gånger större än vid dess försvinnande 1846.

Af samma orsak som 1839 kunde ingen observation göras 1859. 1866 åter väntade man sig få se hur delningen slagit ut, men vänta fick man: kometen tog sig friheten vara »absens». Deraf vardt stor uppståndelse bland de lärde, ty hvad annat en komet må ta sig till, punktlighet måste han dock iakttaga. Den lexellska kometen gjorde väl strejk på sin tid, men dertill hade han skäl, icke så Biela, och derföre gissade man hit och dit hvad som månde händt honom. Hade han kanske förirrat sig i någon meteoralitström, eller kunde han möjligen ha låtit engagera sig af någon ännu ej upptäckt osteroid, eller — och det misstänktes starkt af några astronomer — kunde han kanske till och med undergått någon omfattande metamorfos. Ja, man visste ej hvilket, men sedan man »reviderat räkenskaperna» och funnit att inställelse pligtskyldigast bort ske 1866, var det tydligt att något ledsamt hade händt kometen. I alla fall afvaktade man den 6 Oktober 1872, då desertören borde låta se sig, om han n. b. ej helt och hållet gått under. Aret kom och dagen kom, men kometen höll sig undan äfven nu. Snart skulle man dock få se honom, fastän i alldeles splitterny uppenbarelseform.

På grund af hvad man iakttagit, rörande Augusti- och Novembermeteorernas samband med hvar sin komet, hade man starka skäl att förmoda, det den 1845—1846 samt 1852 observerade delningen af Biela kunnat fortgå derhän, att dess kärna rentaf sönderplockats. I så fall, och med kännedom om att kometens bana skär ekliptikan i den punkt, der jorden befinner sig i slutet af Nov., borde den 25—28 i nämde månad ett rikt stjernfallsfenomen vara att förvänta, något som Alex. Heschel m. fl. starkt betonade. Men för att de sålunda bebådade stjernfallen skulle kunna ha något gemensamt med Biela, finge de ingalunda framträda hvar och huru som helst, utan måste röra sig på samma sätt som kometen,

Källa: Project Runeberg ·