Accis, en indirekt skatt af konsumtionsafgifternas slägte. Den utgår af varor, som tillverkas inom landet och der försäljas, då deremot tull erlägges för varor, som utföras till eller införas från utrikes ort. - Namnet accis härledes med största sannolikhet från Lat. ordet accisa (pars), afskuren (del), d. ä. den af det offentliga i anspråk tagne delen af en tillverknings försäljningsvärde. Sjelfva ordet är numera föga brukligt. I Nederländerna förekommer dock skatten ännu under detta namn; i England kallas den Excise, i Frankrike och Belgien Octroi, i Tyskland finnes den såsom en underart af det allmänna Steuer. I Sverige hafva väl åtskilliga skatter accisens natur, men icke dess namn.
Uppkomsten af denna skattetitel ledes tillbaka till det s. k. "långa parlamentets" tider, hvilket år 1643 lade dylik skatt på dryckesvaror. I England utgöra Excise duties den väsentligaste delen af statsinkomsterna. Under det finansår, som slutade med Mars 1874, inbragte de brutto omkring 27,172,000 pd sterl. (l pd sterl. = omkr. 18 kr.), således icke obetydligt mer än 1/3 af samtliga statsinkomsterna (77,335,657 pd sterl.) och nära 7 millioner mer än tullen (20,339,000 pd sterl.). Största beloppet af den angifna summan lemnade afgifterna på starka drycker (något öfver 15 mill. pd sterl.) och på malt (något mer än 8 mill. pd sterl.). Senaste tiders utveckling med hänsyn till skatteförhållandena i England har gått i riktningen af tullafgifternas minskning eller afskaffande och "excise"-afgifternas höjning. En jämförelse mellan åren 1858 och 1873 visar i detta hänseende en minskning af de förra med omkring 13 mill. pd sterl. under samtidig ökning af de senare med öfver l mill. pd sterl. - I England är det företrädesvis för statens behof excise pålägges; de engelska kommunerna fylla sina enskilda behof förnämligast genom direkt beskattning. Dock är i London införselafgift lagd på en del förnödenheter, såsom ved och stenkol. - I tyska riket betalas accis af salt, hvitbetor, tobak, bränvin och malt. I Preussen tillkomma derutöfver Schlacht- und Mahl-Steuer. - Frankrikes och Belgiens octrois uppbäras i allmänhet endast till stadskommunernas förmån och äro pålagda varor (företrädesvis lifsmedel och drycker), som från landsbygden föras till städerna.
I flertalet af Sveriges städer erlades fordom s. k. salu-accis af bagare, bryggare, slagtare, fiskköpare, ättikstillverkare samt idkare af mångleri och handel med "nålstolskram". Frågan om denna afgifts afskaffande samt om full frihet för landtmännen att till försäljning i städerna införa kött, bröd och dricka väcktes vid 1830 års riksdag. I Stockholm upphörde den med 1847 års slut. - För närvarande utgå i Sverige följande skatter af accis-natur, men utan dess namn: 1) till statsverket: a) bränvinstillverkningsafgift, b) kortstämplingsafgift, c) afgift för tillverkning af hvitbetssocker; 2) till kommunerna: afgift för försäljning af bränvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker.
De ofta nog från accisens uppbärande oskiljaktiga, stränga och småaktiga kontrollerna, hvilka mången gång gripa in i den enskildes frihet, gifva anledning till mycket missnöje med denna art af beskattning. J. H.