Ali

Ali, pascha af Janina, föddes i Tepelini i Albanien 1741. Han var son af en albanesisk pascha, hvars flesta besittningar de angränsande höfdingarne slagit under sig. Alis ungdom var full af faror och äfventyr. Först efter flere misslyckade försök kunde han taga Tepelini i besittning. Med list och grymhet utvidgade han sedan sin makt. Portens ynnest vann han genom att kufva vesiren af Skutari och paschan af Delvino, hvilken sistnämndes efterträdare han blef. I Turkiets krig mot Ryssland och Österrike gjorde han Porten stora tjenster och blef derför utnämnd till pascha af Trikala i Tessalien (1787). Åberopande sig på en understucken "ferman" (förordning), slog han derpå under sig Janina. Senare trädde han i förbindelse med fransmännen; men då Bonaparte blef innestängd i Egypten, intog A. (1798) flere af de städer på Albaniens kust, hvilka blifvit besatta af fransmännen. Efter en treårig strid besegrade han sulioterna och blef derför af Porten utnämnd till öfverståthållare öfver Rumilien. Efter 1807 var hans beroende af Porten blott skenbart. Han var nästan oinskränkt herre öfver Albanien, en del af Tessalien och vestra delen af Hellas, och hans son var pascha af Morea. Slutligen började Porten frukta hans makt. Den förkunnade år 1820 hans afsättning och grep till vapen för att verkställa densamma. Oaktadt den turkiska hären måste draga sig tillbaka, 1821, och fastän utbrottet af det grekiska frihetskriget inträffade samtidigt, dukade likväl A. under för öfvermakten, inneslöts i Janina och tvangs att kapitulera, d. 1 Febr. 1822, dock mot säkerhet till lif och egendom. Emot lofven blef han likväl afrättad, d. 5 Febr. s. å. -- I sitt land höll A. god ordning, undertryckte röfvarebanden, anlade vägar, uppförde fästningar och vidtog flere nyttiga anordningar. Till följd deraf gällde han, oaktadt sin råhet och brist på bildning, för en upplyst regent. Hans exempel blef icke utan inflytande på de muhammedanske staternas reformsträfvanden. Likaså var hans uppträdande äfven af betydelse för Greklands frihetsstrid.