Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Almare Stäke

Ämne: Svensk medeltid: ätter och stormän · Danmark och nordisk historia

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 507–508 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Almare Stäke. 1) Sund vid inloppet från Mälaren till fjärden Skarfven. Det hette fordom Almarna Stæk (stæk betyder smalt sund, eller kanske egentligen: förpålning; Almarna var en by). 1/5 mil vester derom ligger det s. k. Lilla stäket (Ryssgrafven). -- Steksundet ("Stocksund"), som omtalas i Snorre Sturlassons Ynglingasaga, är efter all sannolikhet detsamma som Almare Stäke. Nämnda saga förtäljer jämväl, att konung Agne blef hängd vid detta sund. Likaledes omtalas, att Olof Haraldsson (den helige) vid sitt vikingatåg 1007 blef innestängd i Mälaren, och skall han då hafva gräft sig ut genom nuv. Lilla Stäket. Namnet Ryssgrafven fick sistnämnda sund efter de ester, letter m. fl., som under medeltiden härjade på Mälarens stränder.

2) Berustadt säteri i Näs socken, Bro härad, Upsala län. Det ligger på Stäkes-ön, vid sundet Almare Stäke 1. Stäket, och var derför, innan Stockholm anlades, af stor betydelse för Sigtunas och Upsalas försvar. Sannolikt fans der vid Olof Haraldssons vikingatåg i Mälaren (1007) ett litet fäste. I konung Albrekts tid byggdes derstädes ett slott. Detta synes en tid hafva tillhört ärkebiskoparna i Upsala; men det dröjde ej länge, förrän det kom i drottning Margaretas händer. Derefter var det säte för en kronans fogde till år 1434, då konung Erik XIII lät bränna upp det, emedan han fruktade, att det skulle blifva till nytta för Engelbrekt. Men år 1440 utverkade sig ärkebiskopen Nils Ragvaldsson (Nikolaus Ragvaldi) riksrådets bifall för sig och sina efterträdare att återuppbygga slottet och inköpa de närmast liggande gårdarna. Ett slott uppbyggdes också af nämnde ärkebiskop och hans efterträdare Jöns Bengtsson (Oxenstjerna). År 1515 satte sig Sten Sture d. y. i besittning af Stäkes län och tillsatte en fogde, som skulle bära upp skatterna till kronan. Ärkebiskopen Gustaf Trolle inneslöt sig i det starkt befästa slottet, hvilket Sten Sture började belägra i Oktober 1516. Oaktadt förlikning flere gånger erbjöds, gjorde Trolle motstånd ända till slutet af år 1517. Då uppgafs slottet och nedrefs till grunden, i enlighet med det beslut som blifvit fattadt på den några veckor förut afslutade riksdagen i Arboga. Stäkes län kom nu till kronan, men dess ladugård skänktes till slägten Gyllenstierna, från hvilken den reducerades, men återköptes 1683. -- Säteriet Almare Stäke eges sedan år 1853 af generalmajoren grefve K. M. L. Björnstjerna. B. S.