Armeniska literaturen. Huruvida de i Armenien funna kilinskrifterna tillhöra detta lands literatur, är en ännu oafgjord fråga, då man icke lyckats finna på hvad språk de äro affattade. Man känner ej någon literatur, som är äldre än tiden för kristendomens införande och apostelen Grigor Lusavoritsch är äfven, efter hvad man vet, den förste armeniske skriftställaren. På 400-talet rådde en liflig verksamhet på det literära området. Sahak och Mesrob öfversatte bibeln från grekiskan, och från dem härstammade en hel skola af skriftställare mest på det religiösa området. Mesrobs berömdaste lärjunge var Moses af Korene (d. 487). Bland hans arbeten, utgifna i Venedig 1843, märkes främst en armenisk krönika, hvilken utgör ett hufvudverk i den armeniska literaturen och blifvit öfversatt på flere europeiska språk (på franska af Le Vaillant de Florival, Paris 1841; på ryska af Emin, Moskva 1858; på tyska af Lauer, Kegensb. 1869). Från samma tid härröra en mängd öfversättningar af grekiska och syriska författares arbeten, hvilkas original nu äro förlorade. Sådana arbeten äro t. ex. Eusebii krönika, Chrysostomi homilier m. fl. Sedermera fortgick en tidtals ganska hög blomstring i literaturen ända till slutet af 1300-talet. De märkligaste författarna äro teologerna Johannes Odsnensis (på 700-talet), Grigor Narekensis (d. 1003) och Nerses Klajetsi (på 1100-talet), den senare äfven framstående som skald, samt historieskrifvarna Johannes Katholikos, Thomas Ardzeruni, Mattheos Urrhajensis, Vardan den store, Kirakos, Malachias m. fl. De armeniske häfdatecknarnas arbeten äro af högt värde för kännedomen om Orientens medeltidshistoria. Med 1400-talet inträder literaturens förfall, och få arbeten af betydenhet hafva sedan dess utkommit. Armenierna äro dock lifligt intresserade för studiet af sitt lands literatur, och armeniska boktryckerier finnas eller hafva funnits i de fleste städer, der armeniska köpmän bosatt sig. På de senare årtiondena hafva äfven tidningar och tidskrifter på armeniska språket börjat utkomma.
Nordisk familjebok · första upplagan
Armeniska literaturen
Ämne: Språk, språkfolk och dialekter · Språk, skrift och grammatik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 1083 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗