Barnängen, egendom inom Katarina församling i Stockholm vid Hammarby sjö mellan Danvikens och Hammarby tullar. På 1680-talet anlades der af köpmannen i Stockholm Jakob Gavelius (1698 för sina förtjenster adlad med namnet Lagerstedt) ett manufakturi för allahanda kläden, boj och ylletyg, »hvilka derförut aldrig till den godhet varit i Sverige tillverkade», så att dylika för krigsmaktens behof ej mera behöfde införskrifvas. Denna fabrik nedlades först omkr. 1826. 1830–46 fanns på B. den s. k. Hillska skolan (se d. o.) och derefter en fortsättning af densamma under förra skolans intendent, magister J. Keuter. Omkr. 1846 köptes egendomen af grosshandlaren L. J. Hierta, hvilken der anlade sidenfabrik, som sedan efterträddes af Kåbergs tapetfabrik (till 1878). Från Hiertas arfvingar köptes egendomen 1870–73 af Stockholms bomullsspinnerioch väfveriaktiebolag, hvilket der anlade ett ännu befintligt spinneri och väfveri med omkr, 11,000 spindlar och 400 väfstolar. Tillverkningen uppgår för år till omkr. 112,000 buntar (à 4,5 kg.) garn och 4,5 mill. meter väfnader. Arbetspersonalen äro omkr. 400 pers. 1884 köpte bolaget äfven Åby (se d. o.) bomullsspinneri vid Norrköping. — En annan fabrik, som lånat sitt namn af föregående egendom, är Barnängens tekniska fabrik, anlagd 1869, i närheten af den förra egendomen, vid Bondegatan N:ris 61, 63, af fabrikören V. Holmström (d. 1886), som 1885 ombildade affären till aktiebolag. Tillverkningen består väsentligen af tvål, parfymer, bläck, blanksvärta, ost- och smörfärg samt ostlöpeextrakt. Särskildt berömdt är dess bläck, som vid undersökning af preussiska bergsakademien erhöll de bästa loford. Arbetspersonalen uppgår till 80–90 pers. och tillverkningsvärdet till omkr. 500,000 kr. för år.
Nordisk familjebok · första upplagan
Barnängen
Ämne: Herrgårdar och gods · Svenska gods, herrgårdar och slott
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 19 (1896), sp. 2088–2089 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗