Sida 304
sökte och erhöll Samfundet Pro Fide et Christianismo af K. M:t tillåtelse att få, efter öfverenskommelse med vederbörande myndighet, i Stockholms kyrkor anställa barngudstjenster på den eljest för ottesångsgudstjensten bestämda tiden. Och under de sista åren har intresset för barngudstjenster alltmer vunnit insteg hos kyrkans presterskap både i Stockholm och i andra städer samt äfven på landsbygden. J. P.
*Barnhusinrättning. Om den af G. W. Gillberg donerade barnhusinrättningen i Upsala se Gillbergska barnhusinrättningen. Suppl.
Barni [-ni'], Jules Romain, fransk filosof och politiker, f. 1818 i Lille, undervisade vid högre läroanstalter i Paris och vardt 1861 professor i filosofi vid akademien i Genève. Der vann han anseende genom sina kostnadsfria föreläsningskurser och organiserade några internationella fredskongresser. Efter revolutionen d. 4 Sept. 1870 återvände han till fäderneslandet och var 1872–77 medlem af nationalförsamlingen, der han tog plats bland yttersta venstern. Död 1878. B. inlade förtjenst genom att i Frankrike introducera Kants filosofi. Han öfversatte den store tyske tänkarens alla arbeten (bl. a. »Critique du jugement», 1836; »Critique de la raison pratique», 1848; »Critique de la raison pure», 1869) samt gaf kritiska analyser af dem, dels i dessa editioner, dels i sitt arbete Philosophie de Kant (1850–51). B. författade vidare Histoire des idées morales et politiques en France au XVIII:e siècle (2 bd, 1866) och La morale dans la démocratie (1868; 2:dra uppl. 1885) m. m.
Barnim, Therese, »freifrau von B.». Se Elssler 1.
Barnkolera. Se Kolera.
Barnkommunion. Se Nattvarden, sp. 870.
Barnkorståg. Se Korstågen, sp. 1407.
*Barnmorska. Enligt Medicinalstyrelsens cirk. d. 13 Juni 1881 är barnmorska pligtig att föra dagbok, hvaruti antecknas alla af henne verkställda förlossningar. Vid 1892 års slut var antalet barnmorskor i Sverige 2,553. Af dem hade under årets lopp utförts icke mindre än 602 instrumentalförlossningar.
Barnpulver. Se Magnesia, 2. och Roséns barnpulver.
*Barnsley hade 35,427 innev. 1891.
*Barns utsättande. Straffet derför kan enligt 1864 års strafflag under vissa omständigheter, om barnet ljuter döden, utsträckas till straffarbete på lifstid. I mycket lindriga fall kan straffet stanna vid böter eller fängelse.
Barnu. Se Bornu.
*Barnum, Ph. T., afled 1891.
Barnängen, egendom inom Katarina församling i Stockholm vid Hammarby sjö mellan Danvikens och Hammarby tullar. På 1680-talet anlades der af köpmannen i Stockholm Jakob Gavelius (1698 för sina förtjenster adlad med namnet Lagerstedt) ett manufakturi för allahanda kläden, boj och ylletyg, »hvilka derförut aldrig till den godhet varit i Sverige tillverkade», så att dylika för krigsmaktens behof ej mera behöfde införskrifvas. Denna fabrik nedlades först omkr. 1826. 1830–46 fanns på B. den s. k. Hillska skolan (se d. o.) och derefter en fortsättning af densamma under förra skolans intendent, magister J. Keuter. Omkr. 1846 köptes egendomen af grosshandlaren L. J. Hierta, hvilken der anlade sidenfabrik, som sedan efterträddes af Kåbergs tapetfabrik (till 1878). Från Hiertas arfvingar köptes egendomen 1870–73 af Stockholms bomullsspinnerioch väfveriaktiebolag, hvilket der anlade ett ännu befintligt spinneri och väfveri med omkr, 11,000 spindlar och 400 väfstolar. Tillverkningen uppgår för år till omkr. 112,000 buntar (à 4,5 kg.) garn och 4,5 mill. meter väfnader. Arbetspersonalen äro omkr. 400 pers. 1884 köpte bolaget äfven Åby (se d. o.) bomullsspinneri vid Norrköping. — En annan fabrik, som lånat sitt namn af föregående egendom, är Barnängens tekniska fabrik, anlagd 1869, i närheten af den förra egendomen, vid Bondegatan N:ris 61, 63, af fabrikören V. Holmström (d. 1886), som 1885 ombildade affären till aktiebolag. Tillverkningen består väsentligen af tvål, parfymer, bläck, blanksvärta, ost- och smörfärg samt ostlöpeextrakt. Särskildt berömdt är dess bläck, som vid undersökning af preussiska bergsakademien erhöll de bästa loford. Arbetspersonalen uppgår till 80–90 pers. och tillverkningsvärdet till omkr. 500,000 kr. för år.
*Baroda. 1. Britisk vasallstat i Indien, en del af det fordom mäktiga marattriket (se Maratter), omgifven af prov. Gudjarat i Bombay, har en areal af 21,305 qvkm., med 2,415,396 innev. (1891). Landet är slätt, bördigt och vattnadt af flere floder. Tvänne jernvägslinier skära detsamma. Fursten bär familjenamnet Gaekwar (»koskötare») såsom traditionel titel och är till namnet sjelfständig, men i verkligheten beroende af den engelske generalguvernören. Af gaekwaren bero åter några mindre inom hans område liggande stater. Hans inkomster uppgå till omkr. 1,5 mill. rupier. Genom fördrag med England är han pligtig att uppställa en styrka af 3,000 man, som gör polistjenst i tributstaterna. Dessutom finnes en irregulier trupp af något mer än 6,000 man. Den nuv. gaekwaren insattes 1875 efter ett försök af hans företrädare att genom gift skaffa ur vägen den engelske residenten. — 2. Hufvudstaden B., vid jernvägen mellan Bombay och Ahmedabad, hade 116,420 innev. 1891. Den egentliga staden består af simpla hus, och äfven gaekwarens stora palats är en oskön byggnad. Bakom detsamma ligger Nazar Bagh-palatset, nu skattkammare, der fursten förvarar sina juveler (värda öfver 3 mill. pd). Förstäderna hafva vackra moderna byggnader: centralfängelset, biblioteket, Baroda-college. En vacker park skiljer den egentliga staden från truppernas (omkr. 4,700 man) kantoneringsqvarter på andra sidan en liten flod.
Barodet [-dä], Désiré, fransk politiker, född i Sermesse, depart. Saône-et-Loire, 1823, var en tid skollärare, men afsattes 1849 på grund af sin radikalism, och var sedermera privatlärare, fabriksdisponent och assuransagent i Lyon, der han d. 4 Sept. 1870 kraftigt bidrog till republikens utropande och 1871–73 var mar. Vid ett fyllnadsval i Paris till nationalförsamlingen besegrade han i April 1873 en representant för den af Thiers omhuldade »konservativa
Källa: Project Runeberg ·
