Sida 305
republiken», Rémusat, och detta radikala val blef en anledning till Thiers' störtande den derpå följande 24 Maj. B. har sedermera varit ett af staden Paris' ombud i deputeradekammaren, der han tillhör republikanska venstern och är en af det radikala partiets ledare.
*Barometerminimum. Se vidare Vind.
Baromez. Se Agnus scythicus. Suppl.
Baron [-rå'ng], Henri Charles Antoine, fransk målare, f. 1816 i Besançon, d. i Genève 1885, lärjunge af Gigoux, framträdde första gången 1840 och reste sedermera till Italien för att studera. Han skildrar alla slags festligt sällskapliga ögonblick i lifvet alltifrån renaissancens dagar ända ned till vår tid. Hans specialitet äro lyckliga, hälst i sammet och siden klädda menniskor, som njuta lifvet, utan att veta af dess möda och sorg, allt med skicklighet i teckning, glänsande färg och lätt föredrag: så i Palestrina, omgifven af musicerande damer (1847), Andrea del Sarto, målande sin hustru som Madonna del Sacco, Vinskörd i Romagna (1855, i Luxembourg), Rococo-sällskap i det gröna, Pierrot och Colombine, à la Watteau (1857), o. s. v. Dessutom lemnade han teckningar för träsnitt till Perraults sagor och Fénelons »Télémaque», till Boccaccio, Rousseau o. a.
Baron, Julius, tysk rättslärd, f. 1834 i Schlesien, vardt 1869 e. o. professor i Berlin, 1880 professor i Greifswald och 1883 i Bern. Han antog 1888 en kallelse till professuren i romersk rätt, civilrätt och civilprocess vid Bonns universitet. B. hör till katedersocialisterna. Bland hans arbeten må anföras Die gesammtrechtsverhältnisse im römischen recht (1864), Pandekten (1872, 8:de uppl. 1893), Abhandlungen aus dem römischen civilprocess (3 bd, 1881–87) och Geschichte des römischen rechts (I, 1884).
Baron Brambeus, psevdonym för den ryske författaren O. Senkovskij (se denne).
*Baroni. Det enda baroniet i Sverige heter Adelswärd (ej Adelsnäs). Se Adelsnäs, Rättelser, bd 18.
Baros-kamfer, bot. farmak. Se Dryobalanops.
Baross de Belus [båärosj de belusj], Gábor (Gabriel), ungersk statsman, f. 1848, d. 1892, var jurist och tidningsutgifvare, då han 1875 valdes till riksdagsman. Han blef 1882 statssekreterare i kommunikationsministeriet och begynte redan då en reform af den ungerska jernvägsförvaltningen samt införde postsparbanker. Sedan 1884 chef för nämnda ministerium, hvarmed 1889 förenades handelsministeriet, ny- eller omskapade han Ungerns hela kommunikationsväsende, särskildt post-, telegraf-, telefon- och jernvägsväsendet (införandet af zontariff).
Barotermometer, detsamma som hypsotermometer (se d. o.).
*Barotsch hade 40,168 innev. 1891.
Barotse, folk i Syd-Afrika. Se Marutse-Mambunda.
Baroxyton (af Grek. barys, djup, oxys, gäll, hög, och tonos, ton), musikt., ett 1853 af Cerveny i Königgrätz konstrueradt, stort blåsinstrument af bleck, med det betydliga tonomfånget kontra-D till ettstrukna a.
*Barquisimeto. 1. Staten (provinsen) har (1881) uppgått i staten Lara. — 2. Hufvudstad i staten Lara. 31,475 innev. (1891).
Barr (af Fr. barre, stång), ett gymnastikredskap, bestående af två parallella och vågrätt fästa »bommar». Jfr Turnväsendet.
Barra, stad och mycket besökt luftkurort i Italien mellan Neapel och Vesuvius. Omkr. 9,000 innev.
Barra, ö bland Barra-öarna (sed. o. Suppl.).
iBarracand [-ka'ng], Léon Henri, fransk författare, f. 1844 i Romans (depart. Drôme), idkade juridiska studier i Paris och hängaf sig derefter åt vittra värf. Hans debutarbete Donaniel (1866), en längre berättelse på vers, rönte ett gynsamt mottagande och fick en fortsättning i Gul (1870) samt efterföljdes af en familjhistoria från fransk-tyska kriget (Jeannette, 1872) m. m. Fyra dramer i bunden form utgaf B. samlade under titeln Théâtre (1878). På prosa har han författat bl. a. Un village au XII:e et au XIX:e siècle (1882), Romans dauphinois (åtta noveller, s. å.) samt romanerna Le bonheur au village (1883), Servienne, histoire d'une servante (1885), Un monstre (1888) m. fl., hvilkas värde ligger i stilens förtjenster jämte en lycklig blandning af idealism och realism.
Barracudan, zool. Se Pilgäddor.
Barra do Rio Negro, förr namn på Manaos (se d. o.).
Barrafranca, stad i italienska prov. Caltanisetta, Sicilien. Omkr. 9,000 innev. Förfallet kastell. Vinoch olivodling.
*Barrande, J., föddes i Saugues, depart. Haute-Loire, 1799 och afled på slottet Frohsdorff d. 5 Okt. 1883. Hans »Système silurien» etc. utkom 1851–87 i 7 bd.
Barranquilla [-ki'lja], förnämsta handelsstaden i sydamerikanska republiken Columbia, nära Magdalenafloden, med hvilken den står i förbindelse medelst flere naturliga kanaler. B. är genom en 20 km. lång jernväg förenadt med hamnplatsen Sabanilla. Omkr. 20,000 innev.
Barrantes, Vicente, spansk författare, f. 1828 i Badajoz, egnade sig från 1848 i Madrid åt literära värf och gjorde snart sitt namn kändt genom teaterpjeser, prosaberättelser (bl. a. Siempre tarde, 1851) och den uppseendeväckande diktsamlingen Balladas españoles. B:s liberala åsigter och svärmeri för en enhetlig iberisk stat framträdde i politiska satirer och de historiska romanerna Juan de Padilla och Viuda de Padilla. Han tjenstgjorde i inrikesministeriet, vardt medlem af cortes, invaldes 1862 i Spanska akademien och var 1866–68 guvernementssekreterare på Filippinerna. Senare alster af B:s flitiga penna äro Guerras piráticas de Filipinas (1878), åtskilliga bidrag till Estremaduras historia, den politisk-satiriska novellen Viaje á los infiernos del sufragio universal, de rent skönliterära Narraciones extremeñas m. m.
*Barras, P. J. F. N. de. G. Duruy utgaf 1895 i 2 bd Mémoires de Barras.
Barra-öarna, den sydligaste gruppen i de yttre Hebriderna, bestående af 12 öar, tillsammans 90 qvkm., med 2,365 innev. (1891), hvilka tala mycket ren gaeliska. Den största ön är Barra, den sydligaste Berneray, med fyr.
Källa: Project Runeberg ·
