Sida 306
Barre [barr], Reinhold Johan de la, militär. Se De la Barre.
Barren grounds [ba'rrn gra'undṡ], »kala marker», landsträcka i Britiska Nord-Amerika, sträcker sig från 60° n. br. mot n. till Ishafvet och består till stor del af kala bergytor, sjöar (rika på fisk), och kärr, med en sparsam vegetation af dvärgbjörk och vide på skyddade ställen, eljest endast lafvar, mossor och svampar.
Barren island [ba'rrn e'jland], liten, tätt skogbevuxen, obebodd vulkanö i Bengaliska viken omkr. 60 km. ö. om Stora Andaman, består af en omkr. 300 m. hög eruptionskägla, som sedan 1791 är i verksamhet, utstötande vatten- och svafvelångor, och är omgifven af en nästan lika hög krater, som uppstiger ur hafvet med en lutningsvinkel på alla sidor af 40°. Genom en smal öppning i den sistnämndas vägg tränger hafvet in och fyller ett inre bäcken. Eruptionsfenomenen ega rum hvar tionde minut. Ön bildar i förening med den omkr. 140 km. nordligare belägna holmen Narcondam den vestra änden af den stora östasiatiska vulkaniska ökransen.
Barren lands [ba'rrn landṡ; »kallt, ofruktbart land»], Fr. Mauvaises terres [måväṡ tär], kallas åtskilliga ofruktbara landsträckor i Nord-Amerika, såsom vid Missouris biflod White river, vid nedre Yellowstone m. fl. st., der marken består af lerskiffer, som genom förvittring antagit former af groteska klippväggar, torn och tinnar och är rik på försteningar af jättestora saurier, pterodaktyler m. m.
Barrère [barrär], Camille, fransk diplomat, född, d. 21 Okt. 1851, hade tjenst som privatsekreterare i Paris, då han 1871 slöt sig till »Kommunen». Dömd till deportation, flydde han först till London, sedermera till Berlin, hvarifrån han skickade korrespondensartiklar till tidningen »République française» i Paris. Då franske utrikesministern Waddington 1878 bevistade Berlinkongressen, tog han B. till sekreterare. Denne vardt derefter benådad, slöt sig till Gambetta och opportunistpartiet samt utnämndes 1880 till ledamot af Donau-kommissionen. Han var 1883–85 generalkonsul i Kairo, utnämndes 1885 till envoyé i Stockholm, der han vistades 1886–88, och var sedermera envoyé i München samt är sedan 1894 fransk ambassadör i Schweiz. B. betraktas af många såsom den nuvarande franska diplomatiens största förmåga.
Barrès [barräss], Maurice, fransk författare, f. 1862 i depart. Vosges, utgaf 1884 i Paris en liten literär tidning, »Les taches d'encre», som gjorde anspråk på att vara organ för en ny skola. Han blef derefter medarbetare i »Revue contemporaine» och skref krönikor i »Voltaire». B:s roman Sous l'oeil des barbares (1888; ny uppl. 1891) förkunnar med ganska mycken talang den oinskränkta egoismens lära, och samma syftning framträder mer eller mindre i hans Dialogues parisiens (1888), Sensations de Paris (s. å.), Un homme libre (1889) m. fl. arbeten, på grund af hvilka han hölls för de s. k. »dekadenternas» chef. I politiskt afseende anhängare af general Boulanger, förde B. 1889 i denna egenskap en långvarig valkampanj i Nancy med den utgång, att han der invaldes i deputeradekammaren.
Barrett, Elizabeth. Se Browning 1.
Barrett, Lawrence, amerikansk skådespelare, f. 1838 i Paterson, New Jersey, har alltifrån sitt sextonde år med växande framgång uppträdt på skådebanan, deltog 1861 i inbördeskriget såsom infanteriofficer och företog 1864 sin första »stjern»-turné i Amerika. Vänskapsförhållande till de utmärkte skådespelarna Edwin Booth och Edwin Forrest inverkade gynsamt på B:s utveckling. 1867–70 var han teaterföreståndare i San Francisco. I England har han sedan 1867 flere gånger gifvit gästspel och skördat framgångar i sina favoritroller, till hvilka höra Shaksperes Othello (der B:s prestation är af särdeles mäktig verkan), Cassius, King Lear, Shylock och Hamlet.
Barrias. 1. Félix Joseph B., fransk målare, f. 1822 i Paris, blef 1836 Cogniets lärjunge och erhöll 1844 romerska priset för ett täflingsarbete, Cincinnatus mottager romerska senatens sändebud. Under sina studier i Rom utvecklade han det anlag för storstilade ämnen, som sedermera utmärkte honom, ehuru icke alltid de valda ämnena gingo klart fram ur kompositionen. Af sådan art är Innevånarna på ön Caprea fördrifna af Tiberius (1850, i Luxembourg), Michelangelo i Sixtinska kapellet (1857), Franska truppernas landstigning på Krim (1859, Versailles museum), Sammansvärjning i Venezia röjd af en kurtisan (1861), Camille Desmoulins i Palais Royal (1888), utställd på verldsutställningen 1889 m. fl. Dessutom har han lemnat monumentala arbeten, såsom i Museum i Amiens, S. Ludvigs kapell i S:t Eustache i Paris, i Operan i Paris en takmålning, Harmonien, samt väggmålningar, den dramatiska, erotiska och landtliga musiken. — 2. Ernest Louis B., fransk bildhuggare, den föregåendes broder, f. 1841 i Paris, hade till lärare Cavelier och Jouftroy. Efter att hafva utställt och vunnit bifall för en staty, Våren, erhöll han 1865 romerska priset och vistades för sin utbildning såsom stipendiat i Rom. Han utförde 1870 en marmorstod, Spinnerska från Megara (nu i Luxembourgs museum), derpå 1872 Spartacus' ed, marmorgrupp i Tuileries-trädgården, 1873 en grafvård till Lima i Perú, bestående af fem figurer, bland hvilka Religionen och Kristliga kärleken äro de förnämsta, 1878 Adam och Eva begrafva Abel m. fl. samt äfven smärre konstverk, såsom en bronsgrupp af Fortuna med Amor (1872) och flere porträttbyster. 1884 valdes han till ledamot af konstakademien.
Barrie [-ri], James Matthew, skotsk novellist, f. 1860 i Kirriemuir, grefskapet Forfar, blef filos. doktor vid Edinburghs universitet 1882 och gjorde sig känd såsom utmärkt skildrare af skotska allmogens lif, först genom bidrag i tidskriften »British weekly», derefter i tidningen »St. James's gazette» m. fl. Hans första bok, Better dead (1887), utgjorde en satir på Londonlifvet. Sin egen ton träffade B. bättre i Auld Licht idylls (1888), som efterföljdes af When a man's single (s. å.), A window in Thrums (1889), My lady Nicotine (1890), The little minister (1891) m. fl. Hans lustspel Walker, London (1892) befanns vara mycket roande. Äfven pjeserna Jane Annie (1893, skrifven tills. med Conan Doyle) och The professors love story (1894) gingo öfver scenen.
Källa: Project Runeberg ·
