Drägtighet. 1. Sjöv. Fordom betecknade drägtighet, eller lastdryghet, ett fartygs förmåga att bära last. Drägtigheten uppskattades i "svåra läster" (hvarje sådan i vigt motsvarande 5,760 skålp.) och angaf huru mycken last fartyget kunde intaga från det att detsamma låg tomt -- d. v. s. utan någon last, men för öfrigt fullt utrustadt --,till dess det nedtryckts till sin bestämda lastvattenlinie. Drägtigheten var således lika med vigten i svåra läster af den vattenmassa, som fartyget undanträngde, medan det nedtrycktes från loss- till lastvattenlinien. Numera "bestämmes fartygets drägtighet efter det utrymme för fraktgods och passagerare, som i fartyget förefinnes". Drägtigheten uppgifves nu i tons (hvarje ton motsvarande en rymd af 108,187 sv. l. 100 eng. kub.-f.). Den nu (1880) gällande skeppsmätningsförordningen är af d. 15 Maj 1874, men några ytterligare smärre tillägg hafva blifvit gjorda. Jfr Deplacement. -- 2. Husdjurssk. Drägtigheten, eller befruktningstillståndet hos husdjuren, märkes derpå att brunsten upphör och djuren blifva något trögare än förut. Vid längre framskridet drägtighetstillstånd utvidgas bukväggarna, hvarjämte mjölkkörtlarna ansvälla. Huruvida ston eller kor äro drägtiga, derom kan man förvissa sig 5--6 månader efter att djuren blifvit befruktade. Om man väl insmörjer ena handen med fett och försigtigt inför den i ändtarmen, kan man -- såvida djuret är drägtigt -- från bottnen af densamma känna det i lifmodren inneslutna fostret. Drägtighetstiden varar
i medeltalkortaste tidenlängsta tiden hosston335dagar 307dagar419dagar " kor 285 " 201 " 331" " tackor150" 139 " 161" " suggor120" 109 " 133" " hyndor 63" -- --