Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Droppe

Ämne: Värme och termofysik · Fysik, mekanik och instrument

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 1461 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Droppe. 1. Fys. En för sig bestående, eller för sig betraktad, sammansluten, större eller mindre mängd af en vätska. I fritt tillstånd, d. v. s. skilda från hvarje yttre inverkan, bilda dropparna fullkomliga sferer, emedan alla partiklarna på ytan endast då kunna befinna sig i jämnvigt, när de äro lika långt från medelpunkten och sålunda påverkas af samma hydrostatiska tryck. I luftfyldt rum fallande droppar, t. ex. regndroppar eller det smälta blyet vid hagelfabrikationen, kunna ej bibehålla den fullständigt sferiska formen, utan droppens vertikala meridianer bilda en kurva, som representerar det minsta motståndet. Vid fall i lufttomt rum finnes naturligtvis ingen orsak till afvikelse från den sferiska formen. -- Om en droppe hvilar på ett fast underlag, måste tydligtvis jämte kohesionen mellan droppens molekyler, äfven tyngden, hvilken åstadkommer ett från underlaget vertikalt utgående tryck, samt adhesionen till underlaget åstadkomma afvikelse från den sferiska formen. -- Då droppar hänga eller falla ned från en fast kropp, beror deras storlek af flere omständigheter, såsom kohesionen mellan vätskans egna delar, dennas fluiditet och specifika vigt, den fasta kroppens form och adhesionskraft samt temperaturen. En droppe destilleradt vatten af vanlig storlek kan skattas till 1/20 gram. -- 2. Byggnadsk. Se Droppar. L. A. F.