Feuillea

Feuillea L., bot., ett egendomligt växtslägte, hör till nat. fam. Nhandirobeae St. Hil. och kl. Monoecia, ordn. Syngenesia L. (Den lilla familjen Nhandirobeae är utbruten från Cucurbitaceae och omfattar några få arter, förekommande i de varmaste delarna af Amerika.) Blommorna äro skildkönade på samma stånd; blomfodret är klocklikt, upptill vidgadt; kronorna äro sambladiga, hjulformiga, femklufna, med rundade flikar. Ståndarna äro tre, med sammanvuxna knappar. Frukten utgöres af ett stort, äggformigt, köttigt, med hårdt skal försedt bär, innehållande stora, platta, nästan cirkelrunda frön af 3--4 cm. genomskärning och försedda med ett tjockt läderartadt fröskal, som omgifver en hvit, fast, oljerik kärna. Dessa frön, hvilka under namn af semina Nhandirobeae användas i större doser såsom ett kraftigt och hastigt verkande kräk- och laxer-medel, skattas högt för sin gynsamma verkan mot många växtgifter (de hafva af Drapicz med framgång pröfvats mot de giftiga verkningarna af Manihot utilissima, Hippomane mancinella, Strychnos nux vomica, Cicuta virosa, Rhus toxicodendron och Spigelia anthelmia). I mindre dos äro dessa frön lindrigt afförande och maskdödande, hvilken verkan äfven eges af den talgartade, bittra oljan, som pressas ur fröna och gifver dem en såpartad, bitter och härsken lukt och smak. De mest begagnade arterna äro F. cordifolia L. ("noix de serpcnt" l. "boîte à savonnette" benämnas fröna i de franska besittningarna i Vestindien), F. trilobata (i Brasilien kallad "Fava de S. Ignacio"), F. monosperma Vell. och F. Passiflora Vell. (Anisosperma Passiflora Manso), hvilka båda senare förekomma i Brasilien, der deras frön kallas dels "Favas de S. Ignacio, dels "Castanhas do Jabotá". O. T. S.