Fredag (se Dag). 1. Veckans sjette dag, hette på Angels. frigedaeg, Fornn. friádagr, Fornsv. freadagher (N. och D. fredag, T. freitag, Eng. friday, Holl. vrijdag, o. s. v.) samt anses betyda antingen "Friggs dag" eller "Fröjas dag". I det sistnämnda fallet skulle således ordet Fredag vara en nordisk öfversättning af det romanska "Venus' dag", Lat. Veneris dies, hvaraf Ital. venerdi, Fr. vendredi, Sp. viernes o. s. v. (Portugiserna deremot såga sexta feira, "den sjette veckodagen".) -- Såsom Jesu dödsdag firas fredagen i flere kristna land medelst gudstjenst eller åtminstone med klockringning, af katolikerna äfven med fasta. I Sverige firades till en början bönedagarna på fredagar. Fredagen närmast före påskdagen kallas i Sverige Långfredag. -- 2. Ordet F. förekommer någon gång äfven såsom mansnamn, hemtadt af namnet på Robinsons neger (Friday) i Defoes berättelse "Robinson Crusoe".
Nordisk familjebok · första upplagan
Fredag
Ämne: Veckodagar · Språk, skrift och grammatik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 5 (1882), sp. 285 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗