Tisdag (se Dag), det svenska namnet på veckans tredje dag. Det motsvarar romarnas Martis dies (efter planeten Mars), som ännu finnes bevaradt i de romanska språken: Fr. mardi, Ital. martedi, Sp. mártes. Portugisiskan åter har i fråga om denna dagens liksom de öfriga veckodagarnas namn upptagit det på kyrklig väg införda bruket att nämna dagarna efter deras ordning i veckan, hvadan tisdagen kallas terça feira (Med. Lat. feria tertia), tredje dagen. Samma grund för namngifningen återfinnes äfven i Nygrek. he trite (näml. hemera, dag) och de slaviska språken, t. ex R. vtornik, Pol. wtoreh, »den andra» (dagen). I de germanska språken har den romerske krigsgudens namn fått vika för den motsvarande inhemske gudens: Fornhögt. Zio, Fornn. Týr (se Ty), ursprungligen en ljusets, sedan det blixtrande svärdets (krigets) gud. Dagens namn lyder på Fornhögt. ziestag, Medelhögt. zîstac (ännu fortlefvande i Schwaben under formen zistag), T. dienstag (i 13:de årh. dingstag), Angels. tivesdaeg, Eng. tuesday, Fornn. tysdagr, D. tirsdag. -- Tisdagen näst efter fastlagssöndagen bär af ålder benämningen fet-tisdag (se Fastlagen). R. G.
Nordisk familjebok · första upplagan
Tisdag
Ämne: Veckodagar · Språk, skrift och grammatik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 366–367 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗