Generatio aeqvivoca l. G. spontanea, fysiol., uralstring, lefvande varelsers omedelbara uppkomst ur liflösa kroppar. I äldre tider trodde man, att grodor, insekter och svampar uppstodo ur gyttjan genom uralstring. Då detta visade sig vara oriktigt, omfattades med begärlighet den åsigten att de endast med mikroskopet skönjbara väsendena på dylikt sätt framträdde. En stor mängd försök hafva anställts i denna riktning, och förnyade gånger har man tillkännagifvit sig genom uralstring hafva i vissa för detta ändamål framställda lösningar lyckats skapa nya lefvande varelser ur döda ämnen. Men hvarje gång har dock en noggrannare kritik uppvisat, att vid dessa försök frön till organismer trängt in, och att det organiska lif, som uppträdt, endast berott på närvaron af dessa frön. Hithörande undersökningar äro särdeles svåra på grund af de minsta organismernas synnerligen stora motståndskraft mot alla de inverkningar, genom hvilka forskarna afse att i försöksvätskorna döda allt i dem möjligtvis befintligt lif. Om kritiken af försöksmetoderna i detta ämne hafva särskildt Pasteur och Tyndall inlagt stora förtjenster. Om man således hittills icke lyckats i försöken öfver uralstring, är det å andra sidan ingalunda afgjordt, att någon sådan icke kan ega rum eller att den icke i verkligheten förefinnes. Idén om en uralstring innebär intet omöjligt eller med vår nuvarande kunskap om naturen oförenligt; vi hafva blott ännu icke kommit in på den rätta stråten. I alla fall måste en gång en uralstring af lefvande organismer hafva egt rum på vår jord, nämligen då det första lifvet der framträdde. Under inflytande af det lifliga meningsutbyte, som Darwins teori framkallat, hafva framkastats olika hypoteser, hvilka, fastän härstammande från flere af samtidens förnämste forskare, Haeckel, Helmholtz, W. Thomson, Pflüger m. fl., likväl icke kunna tillerkännas någon annan betydelse än att vara snillrika fantasier af snillrike män. R. T-dt.
Nordisk familjebok · första upplagan
Generatio aeqvivoca
Ämne: Kemiska och fysikaliska ämnen · Kemi, läkemedel och färgämnen
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 5 (1882), sp. 1026–1027 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗