Gräfsnäs

Gräfsnäs, gods i Erska socken, Bjärke härad af Elfsborgs län, 2 mtl säteri, jämte underlydande i Erska och Långareds socknar, 10 7/8 mtl, taxeradt till 428,900 kr. (1877). Hufvudbyggnaden är belägen på ett näs i sjön Anten. Gården var fordom befäst med djupa grafvar och höga vallar samt försedd med 5 torn. Byggnaden egde 4 sidor, med en hvälfd inkörsport, innanför en djup graf, öfver hvilken för 100 år sedan ledde en vindbrygga, som nu är förändrad till bro. Gräfsnäs gård skall hafva flyttats, troligen under Gustaf I:s tid, från en ö i sjön Anten, vid namn Loholmen, hvarest ännu synas lemningar af grundmurar till en större byggnad. Erik Abrahamsson Lejonhufvud, Gustaf I:s svärfader (d. 1520), skref sig till Lo l. Loholmen. Som hans son Sten Eriksson skref sig 1561 friherre till G., kan man antaga, att gården redan då var flyttad från Loholmen. Under oroligheterna mellan hertig Karl och Sigismund belägrades grefve Axel Lejonhufvud på G. i sju veckor af hertigens folk. 1612 uppbrändes G. af danskarna. G. förblef inom slägten Lejonhufvud till 1707, egdes derefter af slägten Sparre till 1720, då det såldes till justitiekansleren frih. Th. Fehman. Dennes hustru Katarina Tham gjorde det till fideikommiss för en son i sitt föregående gifte, sedermera kommendören J. Gripenstedt; fideikommissrätten upphäfdes 1824. År 1848 inköptes godset af hertig Kristian af Schleswig-Holstein, i hvilkens hand det gamla slottet, genom en vandalisk behandling af okunniga och likgiltiga förvaltare, råkade i det fullkomligaste förfall. F. eges sedan 1880 af hertig Ernst Günther af Schleswig-Holstein. B. S.