Histologi (af Grek. histos, väfnad, och logos, lära), äfven histiologi (af Grek. histion, väfnad), väfnadslära, läran om kroppens väfnader eller i allmänhet den vetenskap, som sysselsätter sig med de lefvande organismernas finare byggnad, hvarför man kan urskilja växthistologi och djurhistologi. Denna vetenskap har under det sista halfseklet genom det sammansatta mikroskopets uppfinnande och allt större fullkomnande samt genom införande i dess teknik af härdnings-, färgnings- och andra kemiska behandlingsmetoder (histokemi) trängt allt djupare in i de olika väfnadernas normala och patologiska sammansättning. Den söker äfven, i samband med fysiologien, att följa och utreda de i väfnaderna försiggående lifsfenomenen, hvarigenom den utgör en af biologiens vigtigaste hjelpvetenskaper. Såsom synonym nyttjas ofta mikroskopisk anatomi, med hvilket begrepp histologi till stor del sammanfaller. Se Cell. G. R.
Nordisk familjebok · första upplagan
Histologi
Ämne: Anatomi och vävnadslära · Sjukdomar, anatomi och läkekonst
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 1282–1283 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗