Karst (It. il Carso) förr inberäknadt i Juliska alperna, en af flere egendomligheter utmärkt kalkstensplatå i Krain och Litorale (österrikiska kustlandet), utgöres af en nordlig del, i Görz och Krain, med Tarnowaner wald, Birnbaumer wald och Windischer mark, och en sydlig del, med det egentliga, mot Triesteviken brant stupande K., till hvilket i s. ö. ansluter sig den s. k. Tschitscherboden, som fyller halfön Istrien. K. består blott af platåer och terrasser utan dalar och liknar ett af stormen upprördt stelnadt haf, splittradt på ett alldeles egendomligt sätt och genomdraget af otaliga hål, schakt och kanaler. Märkvärdiga äro i synnerhet de s. k. dollinerna, stora tratt- och kittelformiga fördjupningar af mer än 100 m. djup med branta väggar och af jämförelsevis ringa omfång. Derigenom att mylla samlat sig på bottnen af dessa, blifva de i den för öfrigt ofruktbara marken de lämpligaste platser för jordbruk. Dessutom finnes en otalig mängd smala klyftor, kallade dufhålor, emedan de hysa svärmar af klippdufvor; man har funnit sådana klyftor af ända till 145 m. djup. Till följd af en sådan beskaffenhet hos marken kan berget hafva endast få
vattendrag. Bäckarna förlora sig i en hålighet, flyta en sträcka under ytan och komma sedan längre ned åter i dagen, hvilket kan upprepas flere gånger. Till K:s märkvärdigheter höra äfven flere naturliga klippbroar, en mängd grottor, somliga af stor ryktbarhet, t. ex. Adelsberg-grottan och Magdalena-grottan, samt intermitterande sjöar, t. ex. Zirknitz-sjön.