Karta (af Lat. charta, pappersblad). 1- Se Charta och Stämpelpapper. -- 2. En afritning, i förminskad måttstock och på ett plant papper, af en större eller mindre del af jordens yta. Är området mycket litet och omfattar t. ex. endast en hustomt eller grunden för ett hus, kallas kartan planritning eller grundplan. Bland ritningar till en husbyggnad äro planritningarna eller grundplanerna af våningarna detsamma som "kartor" enligt vanligt språkbruk, då deremot de vertikala genomskärningsritningarna och fasadritningen motsvara hvad som i fråga om större områden kallas profilritningar eller profiler. -- En modell i förminskad skala af ett hus motsvaras i geografien af en "jordglob" och allra närmast af en "reliefglob", med bergen upphöjda. Öfver bergstrakter gör man också i gips eller annat ämne modeller l. reliefer i förminskad skala. Om sådana fotografieras, så att fotografiens papper motsvarar modellens grundyta, får man en åskådlig höjdkarta (se d. o.). Sålunda är en höjdkarta intet annat än en plankarta, å hvilken markens relief, eller höjderna, äro nedplattade eller nedprojicierade. En plankarta öfver Schweiz får enahanda utseende som en plankarta öfver Polen; men när man derefter på plankartan öfver Schweiz med något ritsätt söker att framställa bergshöjderna, får kartan namn af höjdkarta. Man plägar också i geografiska atlaser kalla höjdkartor för fysiska kartor, till skilnad från politiska, d. v. s. grundplaner utan höjdteckning, men med gränser för olika land, förvaltningsområden o. d. -- Vidare skiljer man mellan geografiska, topografiska och geometriska kartor. Skilnaden mellan dessa är ganska sväfvande och beror kanske mest på kart-områdets storlek. En karta öfver en verldsdel eller ett rike är geografisk, en karta öfver ett härad eller en socken blir topografisk, men en karta öfver en provins eller ett län kan kallas såväl topografisk som geografisk, och en karta öfver en socken kan lika väl benämnas geometrisk som topografisk. Dock ligger ej skilnaden mellan dessa tre olika slag af kartor endast i områdets storlek, utan äfven i sättet för kartans upprättande. En geografisk karta måste för att förtjena sitt namn vara försedd med jordmeridianer och paralleller, eller, hvilket är detsamma, vara upprättad i en viss kartprojektion (se d. o.). Derigenom blir kartområdets plats på jordklotet bestämd, då deremot en geometrisk karta i detta afseende ej lemnar någon upplysning. -- Skilnaden mellan geografisk, topografisk och geometrisk karta bestämmes också i viss mån af kartans skala l. måttstock. Geometriska kartor upprättas t. ex. i skalorna 1/1000, 1/2000, 1/4000, 1/5000, 1/8000 och 1/10000 af naturliga längden. Topografiska kartor upprättas i skalor sådana som 1/10000, 1/20000, 1/50000, 1/100000 och 1/200000 af naturliga längden. Geografiska kartor upprättas i ännu mindre skalor, och ju större området blir, dess mer försvinner det mera noggranna begreppet skala. Man måste nämligen vid upprättandet af kartor öfver stater och verldsdelar fästa afseende vid jordens klotform, hvilken gör, att en karta öfver en större trakt ej kan blifva riktig, enär jorden är kullrig, men kartan måste vara plan. Man plägar också derför säga, att skilnaden mellan geografisk och geometrisk karta är den att vid den geografiska kartan göres afseende på jordens klotform, men vid den geometriska kartan jorden betraktas som plan. Strängt taget kan sålunda en geografisk karta ej hafva någon skala eller måttstock, ehuru projektionen i de flesta fall gifver medel att utan märkbara fel använda en sådan. På s. k. planiglober öfver halfkloten blir detta dock omöjligt och ännu mer, när jordens hela yta framställes på en s. k. verldskarta. För att få en åskådlig och icke vilseledande bild af hela jorden på en gång finnes intet annat medel än att förfärdiga en jordglob, en modell. -- Begreppen geografisk, topografisk och geometrisk karta bero också i viss mån på de olika föremål, som på kartan upptagas. En landtmäterikarta öfver en by är geometrisk och upptager olika egoslag af åker, äng och skog samt kallas derför äfven ekonomisk. Upprättar man deremot en karta öfver samma by efter samma geometriska grunder, men upptager endast vägar och vattendrag samt byggnader, så blir kartan, af en mer topografisk l. ortbeskrifvande natur, närmande sig begreppet geografisk.
I motsats till sjökartor l. sjökort plägar man kalla andra kartor landkartor. På landkartor äro i allmänhet haf och sjöar färglösa och utan beteckning af föremål, sålunda hvita (carte blanche). På sjökort återigen är vattnet fyldt med djupsiffror, nivåkurvor och andra beteckningar, men landet är der vanligen tomt (hvitt). Sjökort upprättas för segelfart och kunna i allmänhet ej upprättas i så små skalor som landkartor. Någon gång ser man geografiska kartor, å hvilka hafvet, t. ex. Nordsjön, icke är "carte blanche", utan utmärkt som djupkarta, eller negativ höjdkarta. Dylika kartor äro utan tvifvel de mest allmän-nyttiga, men förekomma sällan, emedan hafvens djup utom närmast kusterna äro föga bekanta. -- Med stomkarta förstår man i allmänhet en karta,
som upptager konturer eller gränslinier och bestämda punkter, men icke höjdteckning eller andra beteckningar. En vanlig geografisk karta i svarttryck utan färgläggningar blir sålunda en "stomme", på hvilken olika slags kartor kunna åstadkommas. På ett af tryck kan man lägga in höjdteckning och får sålunda en höjdkarta. På ett annat aftryck kan man med färger utmärka de olika folkstammarnas områden och sålunda få en etnografisk karta, hvilken tillika kan vara politisk. På ett tredje exemplar kan man inlägga växtgränser för olika trädslag, olika sädesslag och man får sålunda en botanisk eller växtgeografisk karta o. s. v. P-E. B-d.