Konklav

Konklav (Lat. conclave, af con, med, och clavis, nyckel; stängdt rum), rummet, der kardinalerna samlas för val af påfve; samlingen af väljande kardinaler. Gregorius X var den förste, som, på kyrkomötet i Lyon 1274, utfärdade bestämmelser (Constitutio Gregorii X) om konklav. Enligt dessa, hvilka i hufvudsak gälla ännu i dag, består konklaven af ett enda rum, med blott en ingång, som noga bevakas, sedan kardinalerna sammanträdt. Kardinalerna få ej lemna rummet, förrän valet försiggått. Maten räckes dem genom ett fönster. Emedan konklaven vanligen hålles i Vatikanen, har man i dess gallerier låtit uppföra en rad nära hvarandra belägna celler, hvar och en afsedd för 2 kardinaler. (Endast en gång, 1823, då Leo XII valdes, hafva kardinalerna för val samlats på annat ställe, palatset Montecavallo i Rom.) Kardinalerna ega att taga med sig till uppassning eller, i händelse af sjukdom, skicka efter en person, andlig eller lekman. Dessa personer, s. k. konklavister, måste aflägga ed om obrottslig tystnad och få endast vid svårare sjukdomsfall lemna konklaven före valets fullbordande. -- Jfr Påfveval.