Koppartryck

Koppartryck, tryckning af kopparstick (se d. o.). Den graverade plåten, vanligen lindrigt uppvärmd, ingnides med den fina koppartrycksvärtan, hvarefter den aftorkas med en lapp eller, ännu bättre, med handens insida, så att svärtan ligger qvar endast i fördjupningarna eller, om man vill trycka med s. k. ton, sparsamt på vissa i proftrycket angifna blanka ställen. Derefter pålägges det fuktade papperet, som för koppartryck bör vara af fast och god beskaffenhet, hvarefter plåt och papper gå mellan tvänne flanellsklädd a valsar. Aftrycket är nu färdigt, och samma omständliga förfaringssätt vidtages med nästa exemplar. Genom tryckningen slites plåten, i det att de finare grafstickel- eller etsarbetena utplånas, och derigenom uppkommer brist på harmoni mellan de starka skugg- och de högsta ljuspartierna. Man anser, att af en stucken plåt högst ett par tusen, af en etsad 300 till 400 aftryck kunna tagas. Då det är fråga om större upplagor, plägar man derför förståla plåten, hvarigenom den vinner betydligt i hållbarhet, eller ock reproducerar man originalplåten på galvanisk väg och använder reproduktionen i första hand för aftryck. Upk.