Krigsrätt

Krigsrätt. 1. (Lat. Jus belli.) Sammanfattningen af de folkrättsliga bestämmelser, som iakttagas vid krigs förande. Se Krig. -- 2. (Lat. Jusm ilitare.) Se Krigslagfarenhet. -- 3. Lägsta krigsdomstol, utgöres af 4 militära ledamöter och 1 auditör. I vanliga fall, då mål ej rör kapten eller ryttmästare eller officer af högre grad, sammansättes krigsrätt af 1 öfverstelöjtnant eller major (vid flottan officer af motsvarande grad) samt 2 kaptener eller ryttmästare och 1 löjtnant samt 1 auditör. Krigsrätt är regementskrigsrätt vid hvarje till armén hörande regemente eller kår (regements- eller kårbefälhafvare utfärdar förordnande för rätten och utnämner de militära ledamöterna), stationskrigsrätt vid hvar och en af sjöförsvarets stationer (dennas militärchef utfärdar förordnande), garnisonskrigsrätt å garnisonsort eller i fästning (förordnas af kommendanten) och fältkrigsrätt för afdelning af krigsmakten, som är i fält eller på sjötåg stadd eller består af särskilda till olika regementen, kårer eller stationer hörande trupper, hvilka, utan att vara i fält, äro i läger eller eljest till gemensam tjenstgöring sammandragna (för denna rätt utfärdas förordnande af afdelningens befälhafvare). Särskilda förhållanden kunna i gifna fall föranleda ändring i sammansättningen och i rättigheten att utfärda förordnande. H. L. R.