Kungsbacka

Kungsbacka, sjöstad i Hallands län, är beläget fullt 2 km. från Kungsbackaåns utlopp i Kungsbackafjorden af Kattegatt. Stadens område är 152 har, deraf stadsplanen upptager omkr. 10 har. Vid 1880 års slut var de bebyggda tomternas antal 83 och taxeringsvärdet 530,400 kr., deraf 46,000 kr. af jordar. Hemmantalet är 3,25 mantal. Till sitt yttre är K. ganska ringa, men har efter den stora eldsvådan 1846 fått raka, breda gator samt är bebygdt med mindre, men trefiiga hus. Folkmängden 1883 var 661 personer och hade på de sista tio åren ökats med 93. Staden, som står i ångbåtsförbindelse med Göteborg och kuststäderna söderut, drifver sjöfart och handel, hufvudsakligen trävaruhandel. Dess egen handelsflotta bestod 1882 af 1 segelfartyg, om 400 tons, samt 1 ångfartyg, om 52 tons och 10 hästkrafter. De inkomna och afgångna fartygen voro tillsammans 251, om 8,689 tons. Stadens handlande voro 15, med 21 biträden, och dess handtverkare 37, med 44 arbetare. Fabriksrörelse bedrefs visserligen vid 5 fabriker, men samfällda arbetarestyrkan var blott 11 arbetare och tillverkningsvärdet 12,863 kr. I staden är afdelningskontor för Göteborgs enskilda bank, och der har Fjäre härads sparbank sin verksamhet sedan 1867. K. har en 2-klassig pedagogi. Från tryckeri i staden utgifves veckotidningen "Nordhalland". Vid 1882 års slut uppgingo stadens bokförda tillgångar till 80,263 kr. och skulder till 6,672 kr. De debiterade utskylderna voro 1,30 kr. pr bevillningskrona för fast egendom och samma belopp för inkomst af kapital eller arbete. -- I kyrkligt hänseende bildar K. med Hanhals ett regalt pastorat af 3:dje kl., Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt. För val af riksdagsman är K. förenadt med länets öfriga städer (utom Halmstad) till en valkrets. -- K. omtalas såsom slott 1366, då Valdemar Atterdag der utfärdade bref. Det efterträdde sannolikt det närliggande slottet Hunehals, hvilket omnämnes sista gången 1328. År 1382 hade Abraham Brodersson del i panträtt till K. slott. Under unionstiden omtalas orten någon gång såsom köpstad. Under grefvefejden (1534--37) skall K. hafra blifvit sköfladt, och det återfick ej sina privilegier som stad förr än 1557. Staden var alltid obetydlig, och sjöfarten hämmades derigenom att ån uppgrundades och slutligen alldeles stängdes af en sandbank. Sedan staden efter 1846 års brand blifvit återuppbyggd, genomskars sandrefveln, och en hamn anlades, tillräcklig för grundgående fartyg.